Fem predikningar till Alla Helgons dag - Första predikan: Över evangelietexten: När Jesus såg folkskarorna … (4)

Vi läser i dagens evangelium att, när Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget (Matt 5:1). När Herren predikade följdes han av folk som strömmade till från städer och byar (Matt 9:35), ty han räddade deras själar och botade deras kroppar. De fäste sig vid honom och fann en glädje i att höra och se honom, ty enligt Skriftens ord var hans röst angenäm och hans ansikte vackert (Höga V 2:14): Du är den skönaste bland människor, ljuvlighet är utgjuten över dina läppar (Ps 45:3).
Sådan var han, som vi i vår tur följer och är fästade vid. Han är allt som man kan önska sig, och inte bara människor utan även de heliga änglarna vill se honom (1 Pet 1:12). Kan vi erbjuda er något bättre? Han är verkligen änglarnas fröjd. Smaka och se att Herren är god (Ps 34:9). Man kan inte önska sig någonting som kan jämföras med (Ords 3:15) en sådan godhet, smak och vishet, som framgår ur det fördolda. Beundrar du solens sken, blommans skönhet, brödets smak och jordens bördighet? Allt detta är Guds gåvor, och vi har ingen anledning att betvivla att han inte skulle ha förbehållit sig själv mycket mer, än vad har givit åt sina skapade varelser.