Jungfru Marias födelse - akvedukten 17

Han vallar således sin hjord tills vinden vaknar (Höga v 2:16-17) och frukt i överflöd avlöser blommornas skönhet. Eftersom det nu är blommornas tid och inte fruktens, lever vi i hoppet och inte i verkligheten; vi vandrar i tro utan att se (2 Kor 5:7) och gläder oss åt väntan och inte åt erfarenhet.
Betrakta hur skör blomman är och tänk på apostelns ord: Vi bär denna skatt i lerkärl (2 Kor 4:7). För hur många faror är blommorna inte utsatta! Det är så lätt att tistlar trasar sönder liljor! Med rätta sjunger därför den Älskade: Som en lilja bland tistlar är min älskade bland flickor (Höga v 2:2).
Befann sig inte han bland tistlar som sade: Så snart jag talar om fred är de redo till krig (Ps 120:7)? Även om den rättfärdige blomstrar som en lilja (Hos 14:6), är det inte en lilja som brudgummen intar såsom föda. Nej han har inte behag till en enda. Lyssna till honom som är bland liljor: Där två eller tre är samlade i mitt namn är jag mitt ibland dem (Matt 18:20). Jesus ville alltid vara ibland människor. Människosonen, medlaren mellan Gud och människor (1 Tim 2:5) ogillade ensliga och avsides belägna platser. Min vän är min och jag är hans, han som vallar sin hjord bland liljor (Höga v 2:16).
Bröder, låt oss bemöda oss om att odla liljor och rycka upp törne och tistel (1 Mos 3.18). Låt oss skynda oss att plantera liljor. Kanske vill den Älskade en dag stiga ända ned till oss för att inta sin föda.