Jungfru Marias födelse - akvedukten 12

Lägg märke till hur hon genom nådens fullhet (jfr Luk 1:28) nådde upp till änglarna och gick förbi dem genom att Anden kom över henne (jfr Luk 1:35). I änglarna finns kärlek, renhet och ödmjukhet. Vilken av dessa dygder utstrålade inte Maria? Vi har redan talat om detta efter bästa förmåga.
Låt oss nu övergå till hennes suveränitet. Blev det någonsin sagt till en ängel (jfr Heb 1:5): Den helige Ande skall komma över dig, och den Högstes kraft skall vila över dig. Därför skall barnet kallas heligt och Guds Son (Luk 1:35)? På ett annat ställe kan vi läsa: Sanning spirar ur jorden (Ps 85:12) och inte från en skapad ängel. Det är ju inte änglar som hon har tagit sig an, utan Abrahams släktingar (Heb 2:16).
Det är förvisso en stor ära för en ängel att få tjäna Herren (Heb 1:14), men Maria förtjänade att bli Herrens Moder, vilket är än mer ärorikt. Även jungfruns fruktsamhet innebar en enastående ära: denna gåva gjorde henne överlägsen änglarna, ty hennes namn är för mer än deras (Heb 1:4). Redan full av nåd fann hon genom sin kärleks låga, sin obefläckade jungfrulighet och sin självutgivande ödmjukhet nåden att bli havande utan att känna en man och att föda utan smärta. Men inte nog med det: hennes barn kallas heligt och är Guds Son (Luk 1:35).