Namn:
Plats: Clairvaux, France

Hej, Jag heter Bernhard och föddes 1090 i Bourgogne. Senare fick jag tillnamnet "av Clairvaux", dit min abbot i Citaux skickade mig tillsammans med 12 bröder för att grunda ett kloster. Genom medlingsuppdrag blev jag indragen i många kyrkliga och politiska affärer, blev kallad universalreformator, men lyckades ändå att leva ett meditativt liv, vilket medförde att jag kom att betraktas som mystiker och den siste av kyrkofäderna. Men jag torde vara den förste av dem som bloggar. När jag dog den 20 augusti 1153, lämnade jag mycket skrivet efter mig, och här på bloggen kommer bl.a.en och annan av mina många predikningar, som klosterbröderna nedtecknade och som jag senare redigerade i olika omgångar.

30 december 2005

Julpredikningar: Första predikan om de fem källorna (7)

Tre av dessa fyra källor tycks var och en på sitt sätt exakt motsvara tre stånd i kyrkan (Job symboliserar lekmannen, Daniel munken och Noa den som har auktoritet i kyrkan - översättarens förklaring). Den första källan är gemensam för alla. På många sätt har vi alla felat (Jak 3:2) och barmhärtighetens källa behöver vi alla för att bli rena från våra överträdelsers orenhet. Alla har syndat och gått miste om härligheten från Gud (Rom 3:23). Om vi är överordnade, ogifta eller gifta och säger att vi är utan synd bedrar vi oss själva (1 Joh 1:8). Ingen är ren (Job 14:4) och därför är barmhärtighetens källa en nödvändighet för alla, och alla av samma längtan bör skynda till denna källa – Noa, Daniel och Job (Hes 14:14).
Job bör särskilt söka vishetens källa, ty han är på sin vandring särskilt omgiven av fällor, så att det är märkligt om han lyckas undvika det onda (jfr Ps 37:27).

Daniel bör springa till nådens källa som är nödvändig för att genom den andliga hängivenhetens nåd ha framgång med botövningar och avhållsamhetens mödor. Vi måste alla handla med en leende glädje, ty Gud älskar en glad givare (2 Kor 9:7). Men vår jord är inte särskilt bördig för detta utsäde. Jag tänker på ett sunt liv. Det är mycket lätt att detta utsäde dör eller vissnar om det inte ofta bevattnas, varför vi gör rätt i att be om just denna nåd, när vi ber om vårt dagliga bröd i Herrens bön. Vilken fruktan måste vi inte hysa för att dra på oss profetens fruktansvärda förbannelse: De skall bli lika gräs på taken, som vissnar, förrän det har vuxit upp (Ps 129:6).

Hängivenhetens källa passar särskilt Noa, ty nitälskan är det viktigaste för dem som har auktoritet i kyrkan.