Femte julpredikan: om barmhärtighetens Fader som förbarmar sig över vårt stora elände (5)
För vem gör han detta enligt din uppfattning? För sitt folk. Från och med nu frälser han inte varje kropp, utan sitt folk från dess synder (Matt 1:21). Och en dag kommer han att göra den ödmjukes kropp lik sin förhärligade kropp (Fil 3:21), och inte vilken kropp som helst. Han tröstar sitt folk och frälser ett betryckt folk men ödmjukar stolta ögon (Ps 18:28).
Vill du veta vem som är hans folk? Åt dig överlämnar sig den olycklige, säger en man som är efter Guds sinne (David – Apg 13:22). Och Herren själv säger i evangeliet: Ve er som är rika, ni har fått ut er tröst (Luk 6:24 Vulg). Må vi vara angelägna om att alltid tillhöra det folk som Herren Gud tröstar (Jes 49:13) och inte det folk som fått höra: Ve er (Jes 1:4).
Varför skulle han trösta dem som redan har tröst? Kristus, ett spädbarn som ännu inte talar kan inte trösta pratmakare, hans tårar tröstar inte hånfulla, hans lindor tröstar inte dem som klär sig smart (jfr Matt 23:5), stall och krubba tröstar inte dem som tycker om att sitta främst i synagogan (Matt 23:6). Men kanske kommer det att visa sig att allt detta ger en helhet av denna tröst till dem som fridsamt väntar på Herren i stillhet (Klag. 3:26), som gråter och som är fattiga i sina trasiga kläder.
De behöver bara lyssna: änglarna tröstar inga andra än dem. Det är för de vakande herdarna som vaktar sin hjord på julnatten som det nya ljusets glädje förkunnas och till dem blir det sagt att Frälsaren har blivit född (Luk 2:11). För dem som är fattiga och som arbetar, och inte för er rika som redan fått ut er tröst. För de fattiga i julnatten strålar redan den helliga dagen och natten är upplyst likt dagen (Ps 139:12). Ja, natten har blivit dag.
Det är vad ängeln säger: I dag har en Frälsare fötts åt er (Luk 2:11). I dag, säger ängeln, och inte i denna natt. Natten går mot sitt slut och dagen är nära (Rom13:12), ja den sanna dagens dag, Guds frälsning, Jesus Kristus vår Herre, som är över allting. Gud, välsignad i evighet, amen (Rom 9:5).
Vill du veta vem som är hans folk? Åt dig överlämnar sig den olycklige, säger en man som är efter Guds sinne (David – Apg 13:22). Och Herren själv säger i evangeliet: Ve er som är rika, ni har fått ut er tröst (Luk 6:24 Vulg). Må vi vara angelägna om att alltid tillhöra det folk som Herren Gud tröstar (Jes 49:13) och inte det folk som fått höra: Ve er (Jes 1:4).
Varför skulle han trösta dem som redan har tröst? Kristus, ett spädbarn som ännu inte talar kan inte trösta pratmakare, hans tårar tröstar inte hånfulla, hans lindor tröstar inte dem som klär sig smart (jfr Matt 23:5), stall och krubba tröstar inte dem som tycker om att sitta främst i synagogan (Matt 23:6). Men kanske kommer det att visa sig att allt detta ger en helhet av denna tröst till dem som fridsamt väntar på Herren i stillhet (Klag. 3:26), som gråter och som är fattiga i sina trasiga kläder.
De behöver bara lyssna: änglarna tröstar inga andra än dem. Det är för de vakande herdarna som vaktar sin hjord på julnatten som det nya ljusets glädje förkunnas och till dem blir det sagt att Frälsaren har blivit född (Luk 2:11). För dem som är fattiga och som arbetar, och inte för er rika som redan fått ut er tröst. För de fattiga i julnatten strålar redan den helliga dagen och natten är upplyst likt dagen (Ps 139:12). Ja, natten har blivit dag.
Det är vad ängeln säger: I dag har en Frälsare fötts åt er (Luk 2:11). I dag, säger ängeln, och inte i denna natt. Natten går mot sitt slut och dagen är nära (Rom13:12), ja den sanna dagens dag, Guds frälsning, Jesus Kristus vår Herre, som är över allting. Gud, välsignad i evighet, amen (Rom 9:5).
0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home