Qui Habitat, åttonde predikan över vers 8 (3)

Du skall se med egna ögon, du skall se de ogudaktigas lön

Men kanske har vi uttryckligen fått löfte om att våra ögon skall se, eftersom det för närvarande är själens högsta önskan (jfr Jes 26:8) att se saligheten. Den säger: Jag tror förvisso att jag skall få se Herrens goda i de levandes land (Ps 27:13). Ja, i sin brinnande längtan att på vandringen hellre se än tro (jfr 2 Kor 5:7) vill den öppna sin kropps övre fönster för sanningen där ovan.
Tron bygger på det som vi hör (jfr Rom 10:17) och inte på det som vi ser. Den är grunden för det vi hoppas på (Heb 11:1). Men ögat sviker både när det gäller tro och hopp. Endast örat är till nytta. Herren har öppnat mitt öra, säger profeten (Jes 50:5). Men en dag skall han uppenbara sig för ögat. Det skall ske när man inte längre säger: Hör, dotter, och vänd hit ditt öra (Ps 45:11), utan ”Lyft blicken och betrakta” (jfr Joh 4:35). Betrakta vad? Salighet och glädje (Syr 15:6), de skatter som din Gud har i beredskap åt dig. Vad mer? Inte bara det som du kan höra och tro utan att nu se det, utan även det som örat inte har hört och människan inte anat, har Gud förberett för dem som älskar honom (1 Kor 2:9).
Den uppståndna kroppens öga skall se mycket mer än det som örat eller anden nu kan begripa. Enligt min uppfattning beror det på själens starka längtan att slutligen se det som den har hört och trott att ett annat uttryckligt vittne om den kommande uppståndelsen nämner ögonen: Åter klädd i mitt kött skall jag få skåda Gud. Ja, honom skall jag få skåda, för mina ögon skall jag se honom (Job 19:26). Och han tillägger: Därefter trånar jag i mitt innersta (Job 19:27).