Fastepredikan II:4

Vi skall emellertid inte underskatta kroppens omvändelse, ty den innebär ett stort stöd för den andliga omvändelsen. Efter att ha sagt: Omvänd er till mig med uppriktigt hjärta, tillfogar Herren omedelbart: under fasta (Joel 2:12), vilket onekligen har med kroppen att göra. Men, bröder, jag vill att ni skall vara medvetna om att fasta inte består i att endast avstå från mat, utan även från kroppsliga nöjen och allt sådant som innebär njutning för kroppen. Jag säger dessutom att ni skall vara strängare med att avstå från laster än från bröd.
Men det finns ett bröd som jag inte vill att ni skall avstå ifrån för att ni inte skall duka under på vägen (jfr Matt 15:3), och om ni inte förstår syftar jag på tårarnas bröd (Ps 80:6). Texten fortsätter: under fasta, gråt och klagan. Botgöring för den tid som vi har levt kräver tandagnisslan och längtan efter framtida lycka tårar. Tårar har blivit min föda dag och natt, säger profeten och förklarar: Ständigt frågar man mig: ”Var är din Gud?” (Ps 42:4).
Detta nya liv (asketiskt munkliv är nytt i förhållande till livet i världen och föregriper livet i Guds rike – övers anm.) är föga tilldragande för den som inte sörjer det gamla, begråter sina synder och beklagar förlorad tid. Om du inte gråter beror det på att du inte känner av själens skador och samvetets sår. Likaså längtar du inte efter framtida glädje om du inte varje dag med tårar bönfaller om den, och du vet ganska lite om den kommande glädjen om din själ försmår all tröst tills den kommer.