Palmsöndagspredikan I:3

Förvåna er inte över att jag sade, att dagens procession är en sinnebild av den himmelska. I båda blir samma person mottagen, om än på mycket olika sätt. I processionen på jorden sitter Kristus på ett djur som saknar förstånd. I den himmelska sitter han med all säkerhet fortfarande på ett djur, men som däremot har förstånd, ty du hjälper både människor och djur (Ps 36:7). Och likaså: Jag är som ett oskäligt djur inför dig. Men nu är jag alltid hos dig (Ps 73:22). Se efter, om inte även fortsättningen av psalmen handlar om processionen: Du håller mig vid handen. Du leder mig efter din vilja, du för mig på härlighetens väg (Ps 73:23f).
Åsnefölet saknas inte (Matt 21:7), ty trots att heretikerna mumlar och vill hindra barnen att komma och neka dem dopet Matt 19:14), började han som föddes såsom ett litet barn (Jes 9:6) med att välja en grupp barn – jag tänker på de oskyldiga barnen i Betlehem (Matt 2:16) – och han utesluter inte heller i dag barnen från sin nåd, ty det är inte oförenligt med hans godhet eller svårt för hans majestät att med en nådegåva hos dem fullständiga naturens begränsningar.
I denna procession kommer inte palmkvistar eller folkets enkla kläder att vara utbredda på hans väg, utan de heliga djuren skall sänka sina vingar och de tjugofyra äldste lägga sina kransar framför Lammets tron och alla änglakörer skall bära fram och ge honom allt vad de har av ära och prydnad (2 Mos 28:40).