Adventspredikningar: Andra predikan över Jesaja 7:10-12: Herren sade till Ahas: Begär ett tecken och fienden skall inte lyckas (3)

Biet har honungens sötma och gaddens stick. Biet söker näring bland liljorna (Höga V 2:16) och bor i änglarnas blomstrande land. Därför flög biet till staden Nasaret, som betyder blomma, och kom till den ständiga jungfrulighetens doftande blomster. Där fann det inträde och slog sig ner. Han som med profeten lovsjunger barmhärtighet och rätt (Ps 101:1) är inte okunnig om biets honung och gadd. Men när han kom till oss bringade han enbart honungen och inte gadden, dvs. barmhärtighet och inte dom (Matt 9:13). När lärjungarna en gång föreslog honom att kalla ner eld och förgöra staden som inte ville ta emot honom (Luk 9:54-56), svarade han att Människosonen inte hade kommit för att döma världen utan för att rädda den (Joh 3:17). Vårt bi har ingen gadd, ty han hade på ett sätt gjort sig av med den, när han så oförtjänt led och bad om barmhärtighet och inte om rätt. Men sätt icke ett fåfängligt hopp till rov (Ps 62:11), synda inte i hoppet. Ty när vårt bi vill, tar han tillbaka gadden och sticker den ända in i syndarnas ryggmärg, ty Fadern dömer ingen, utan har överlåtit domen åt Sonen (Joh 5:22). Men nu äter vårt barn grädde och honung, när han som människa utan synd i sig förenar det som är gott i den mänskliga naturen med den gudomliga barmhärtigheten, och visar att Gud är vår barmhärtighet och inte vår domare.