Adventspredikningar: Sjätte predikan om den trefaldiga tillkomsten och köttets uppståndelse (1)

Bröder, jag vill inte att ni skall vara okunniga om den tid då ni besöktes (Luk 19:44) och inte heller om det som i er fick besök under denna tid. Ty denna tid är reserverad för själen och inte för kroppen, ty själen står över kroppen och därför skall ni naturligtvis först och främst tänka på den. Eftersom själen var först att falla skall den också först upprättas. Ja, själen som blivit fördärvad av synden, fick kroppen att underkastas fördärvet såsom ett straff. Om vi därför vill bli betraktade som Kristi lemmar (1 Kor 6:15), måste vi utan minsta tvekan följa vårt Huvud. Det innebär att vi först och främst måste tänka på själens förnyelse, ty det var för att bota själen som Kristus kom den första gången. Låt oss vänta med att bekymra oss för kroppen och uppskjuta det till den dag Kristus kommer för att förnya kroppen, vilket Aposteln påminner oss om med orden: Vi väntar den som skall rädda oss, Herren Jesus Kristus. Han skall förvandla den kropp vi har i vår ringhet så att den blir lik den kropp han har i sin härlighet (Fil 3:20 21).

Vid den första tillkomsten utropade Johannes Döparen såsom en härold eller riktigare såsom hans härold: Där är Guds lamm som tar bort världens synd (Joh 1:29). Han talar inte om kroppsliga sjukdomar eller besvär, utan om synden som är en själens sjukdom och andens fördärv. Där är han som tar bort världens synd. Varifrån tar han bort den? Från handen, ögat, axlarna, kort sagt från köttet där den slagit rot på djupet.