Namn:
Plats: Clairvaux, France

Hej, Jag heter Bernhard och föddes 1090 i Bourgogne. Senare fick jag tillnamnet "av Clairvaux", dit min abbot i Citaux skickade mig tillsammans med 12 bröder för att grunda ett kloster. Genom medlingsuppdrag blev jag indragen i många kyrkliga och politiska affärer, blev kallad universalreformator, men lyckades ändå att leva ett meditativt liv, vilket medförde att jag kom att betraktas som mystiker och den siste av kyrkofäderna. Men jag torde vara den förste av dem som bloggar. När jag dog den 20 augusti 1153, lämnade jag mycket skrivet efter mig, och här på bloggen kommer bl.a.en och annan av mina många predikningar, som klosterbröderna nedtecknade och som jag senare redigerade i olika omgångar.

21 december 2005

Adventspredikningar: Sjätte predikan om den trefaldiga tillkomsten och köttets uppståndelse (2)

Han tar bort händernas synd genom att utplåna deras synder. Han tar bort ögats synd genom att rena hjärtats avsikt. Han tar bort axlarnas synd genom att ta bort våldets herravälde enligt Skriftens ord: Du skall bryta sönder deras plågares stav liksom i Midjans tid (Jes 9:4). Eller på ett annat ställe: oket skall brista för fetmas skull (Jes 10:27). Aposteln uttrycker det så här: Synden skall inte få härska i er dödliga kropp (Rom 6:12). Och samme apostel säger på ett annat ställe: Jag vet att det inte bor något gott i mig, det vill säga i min köttsliga natur (Rom 7:18). Och ytterligare: Jag arma människa, vem skall befria mig från denna dödens kropp (Rom 7:24)? Han visste att han inte kunde befrias från denna onda rot som trängt in i köttet genom syndens lag som finns i våra lemmar (Rom 7:23) innan han blev skild från denna kropp. Därför längtade han efter att få bryta upp och vara hos Kristus (Fil 1:23). Han visste att synden som skiljer oss från Gud inte helt kan utrotas så länge vi inte är befriade från vår kropp.

Ni har hört talas om mannen som Herren botade från en ond ande, hur anden kastade honom till marken och skrek, när den for ut ur honom (Mark 9:21). Jag säger er, samma slags synd som så ofta stör oss jag tänker på begär och onda önskningar skall kuvas och det kan ske med Guds nåd, så att synden inte längre härskar i oss och inte heller brukar våra lemmar som redskap för orättfärdigheten (Rom 6:12 13). Så blir det ingen dom för dem som är i Kristus (Rom 8:1). Men den rycks inte upp förrän i döden, då vi slits sönder av smärta och själen skiljer sig från kroppen.