Namn:
Plats: Clairvaux, France

Hej, Jag heter Bernhard och föddes 1090 i Bourgogne. Senare fick jag tillnamnet "av Clairvaux", dit min abbot i Citaux skickade mig tillsammans med 12 bröder för att grunda ett kloster. Genom medlingsuppdrag blev jag indragen i många kyrkliga och politiska affärer, blev kallad universalreformator, men lyckades ändå att leva ett meditativt liv, vilket medförde att jag kom att betraktas som mystiker och den siste av kyrkofäderna. Men jag torde vara den förste av dem som bloggar. När jag dog den 20 augusti 1153, lämnade jag mycket skrivet efter mig, och här på bloggen kommer bl.a.en och annan av mina många predikningar, som klosterbröderna nedtecknade och som jag senare redigerade i olika omgångar.

06 januari 2006

Julpredikningar: Andra predikan om den gudomliga maktens tre ”kombinationer” (6)

Vem skall nu säga oss vad den tredje föreningen består av? Vad inget öga sett och inget öra hört och vad ingen människa har anat, det som Gud har berett åt dem som älskar honom (1 Kor 2:9). Fulländningen kommer att äga rum när Kristus har överlämnat riket åt Gud, Fadern (1 Kor 15:24). Då kommer det inte att vara två i en kropp (1 Mos 2:24), utan i en enda ande. Om Ordet genom att förena sig med en kropp har blivit människa (Joh 1:14), kommer än mer den som blivit förenad med Gud att med honom bli en enda ande (1 Kor 6:16). Sanningen att säga, i denna förening mellan Ordet och kroppen är ödmjukheten förmedlande - en mycket stor ödmjukhet, och i den förening som vi väntar på och längtar efter (2 Tim 4:8) är – enligt vår förhoppning - en fullkomlig härlighet beredd åt oss.
Ni minns att kärleken var det viktiga i den första föreningen då människan formades av ande och kropp. Ödmjukheten är däremot det viktiga i den andra föreningen, ty endast ödmjukhetens kraft kan hela sårad kärlek. Att den skapade själen som är begåvad med förstånd förenas med en jordisk kropp kan absolut inte tillskrivas ödmjukheten. Det är inte av eget initiativ som själen förnas med kroppen, utan blir ditsänd på grund av att den är skapad, och blir skapad för att sändas dit. Men det är helt annorlunda med Anden från ovan, som i sin godhet beslöt att förena sig med en obefläckad kropp.
Med rätta följer förhärligandet efter kärlek och ödmjukhet, ty utan kärlek är ingenting till gagn, och den som ödmjukar sig skall bli upphöjd (Luk 14:11).