Namn:
Plats: Clairvaux, France

Hej, Jag heter Bernhard och föddes 1090 i Bourgogne. Senare fick jag tillnamnet "av Clairvaux", dit min abbot i Citaux skickade mig tillsammans med 12 bröder för att grunda ett kloster. Genom medlingsuppdrag blev jag indragen i många kyrkliga och politiska affärer, blev kallad universalreformator, men lyckades ändå att leva ett meditativt liv, vilket medförde att jag kom att betraktas som mystiker och den siste av kyrkofäderna. Men jag torde vara den förste av dem som bloggar. När jag dog den 20 augusti 1153, lämnade jag mycket skrivet efter mig, och här på bloggen kommer bl.a.en och annan av mina många predikningar, som klosterbröderna nedtecknade och som jag senare redigerade i olika omgångar.

25 januari 2006

Qui Habitat, andra predikan över vers 2: Han skall säga till Herren: Du är mitt stöd och min tillflykt, min Gud som jag skall hoppas på (1)

Den som bor under den Högstes beskärm skall enligt profetens ord säga till Herren: du är mitt stöd och min tillflykt; min Gud som jag skall hoppas på (Ps 91:1-2).
Han skall säga i tacksägelse och bekänna att Herren och Herrens barmhärtighet (Ps 107:8 f) är hans dubbla beskärm. Ty den som bor under hans beskärm och ännu inte i hans rike, har ofta behov av att fly, och det händer att han faller. Ja, så länge vi är i denna kropp (2 Kor 5:6) bör vi fly för att undvika frestelser som förföljer oss. Även om vi inte flyr så fort, händer det ofta att vi snubblar och faller. Men Herren beskyddar oss (Jfr Ps 3:6 f). Han är vår tillflykt för att vi utan att därför vara lata skall kunna undfly den som närmar sig och kastar gödselklumpar på lata människor (Syr 22:2). Så kan vi undkomma en alltför motbjudande dyngkastning.

Gud är vårt stöd på ett sådant sätt att vi inte blir slagna till marken när vi faller, ty han håller oss vid handen (Ps 37:24). Låt oss omedelbart fly till honom och be om hans hjälp, när vi blir medvetna om att en frestelse anfaller. Om frestelsen tar oss i besittning, vilket kan hända om vi dröjer för länge med att fly till honom, får vi bara ro om Herrens hand stöder oss (Ps 17:36).

Så länge vi lever i denna världen är det är oundvikligt att vi alla förr eller senare faller. Några blir slagna till marken, andra inte, ty Herren håller dem vid handen (Ps 37:24). Men hur kan vi skilja dem åt, så att vi efter Herrens föredöme kan skilja fåren från getterna (Matt 25:32) och de rättfärdiga från de orättfärdiga? Ty även den rättfärdige faller sju gånger om dagen (Ords 24:16).