Tredje julpredikan: om Kristi födelse och lidande samt Marias jungfrulighet och fruktsamhet (2)

Kristus föddes en vinternatt. Tror vi att det är av en tillfällighet som han föds vid en så sträng och mörk årstid – han som råder över sommar och vinter, dag och natt? Andra barn väljer inte tidpunkten för sin födelse. Nej, de nyfödda kan inte använda sitt förstånd, har ingen valfrihet och ingen möjlighet att bestämma. Bröder, innan Kristus blev människa var han redan från begynnelsen hos Gud och var Gud (Joh 1:1). Han var utrustad med samma vishet och kraft som han har nu, ty han är Guds kraft och vishet (1 Kor 1:24).
Guds Son som alltså kunde välja tidpunkt för sin födsel valde den svåraste, särskilt för ett nyfött barn med en fattig mor som bara ägde några trasor att linda honom i och en krubba där hon kunde lägga honom (Luk 2:7). I ett sådant tillstånd av utblottning hör jag ingenstans talas om pälsar. Den förste Adam var klädd i skin och den andre Adam var lindad i trasor. Här är vi fjärran från världsliga värderingar (1 Kor 3:18). Antingen misstar sig den nye Adam eller också har världens fullständigt fel. Men det är omöjligt för den gudomliga visheten att missta sig. Så med rätta är den köttets klokhet – som inte är någonting annat än döden – Guds fiende (Rom 8:7) och denna världens vishet kallas dårskap (1 Kor 3:19).
Vad skall vi dra för slutsats av detta? Kristus som inte misstar sig valde det som är svårast för kroppen. Hans val måste således vara bättre, nyttigare och ha större verkan. Och om någon lär och försöker övertyga oss något annat, låt oss betrakta honom som en förförare och sky honom.

Han ville även födas under natten. Var är alla som oklokt vill visa sig själva? Kristus väljer det som han anser vara bäst för frälsningen, och ni väljer det som han ogillar. Vilket är det klokaste valet? Det riktigaste bedömningen? Den sundaste uppfattningen? Om Kristus förblir tyst, betyder det att han inte vill upphöja sig, förhärliga sig eller tala för sig själv. Det är en ängel som tillkännager honom och en stor himmelsk här som lovprisar honom.(Luk2:11). Du som följer Kristus, göm den skatt du har funnit (Matt 13:44). Älska att vara obemärkt. Låt en annan människas mun tala väl om dig och inte din egen.
Men det finns mer att säga. Kristus blev född i ett stall och blev lagd i en krubba (Luk 2:7). Men är det inte han som säger: Min är jordens krets med allt vad därpå är (Ps 50:12)? Varför väljer han då ett stall? Givetvis för att ta avstånd från och fördöma världslig ära och flärd. Sitt språk talar han ännu inte, när redan allt som har med honom att göra börjar utropa, förkunna och evangelisera. Inte ens hans lemmar som nyfödd är tysta. I allt blir världens klokhet ifrågsatt, tillintetgjord och avvisad.
Ja, om människor finge välja, vem skulle inte föredra att ha en stark kropp och en förståndsmogen ålder framför att vara ett spädbarn? Vishet som måste dras fram ur det fördolda! Människoblivna och osynliga Vishet! Och ändå är detta, bröder, det barn som en gång utlovades av Jesaja, barnet som förstod att förkasta vad ont är och utvälja vad gott är (Jes 7:14-15). Kroppslig njutning är således något ont, medan det är gott att kuva kroppen. Och barnet som var uppfyllt av vishet trots att det ännu inte kunde tala valde asketiskt liv och avvisade njutning. Och Ordet blev människa (Joh 1:14), ett svagt, ömtålig och maktlöst barn, oförmöget till arbete och att bära minsta börda.