Namn:
Plats: Clairvaux, France

Hej, Jag heter Bernhard och föddes 1090 i Bourgogne. Senare fick jag tillnamnet "av Clairvaux", dit min abbot i Citaux skickade mig tillsammans med 12 bröder för att grunda ett kloster. Genom medlingsuppdrag blev jag indragen i många kyrkliga och politiska affärer, blev kallad universalreformator, men lyckades ändå att leva ett meditativt liv, vilket medförde att jag kom att betraktas som mystiker och den siste av kyrkofäderna. Men jag torde vara den förste av dem som bloggar. När jag dog den 20 augusti 1153, lämnade jag mycket skrivet efter mig, och här på bloggen kommer bl.a.en och annan av mina många predikningar, som klosterbröderna nedtecknade och som jag senare redigerade i olika omgångar.

08 februari 2006

Qui Habitat, femte predikan över den första delen av vers 5: Såsom en sköld skall hans sanning omgiva mig (2)

Det torde inte vara oriktigt att likna nåden som består av Guds beskydd vid en sköld. Ty upptill är en sköld vid och bred för att skydda huvud och axlar, medan den nertill är smalare för att inte bli för tung, och benen som är smalare skadas inte så lätt och deras skador är inte så farliga.

Det är på samma sätt med Kristus själv och hans stridsmän (jfr 2 Tim 2:3). För att skydda det lägre, d.v.s. det kroppsliga är han mycket sparsam med sina timliga gåvor och ger så mycket att de nätt och jämt räcker. Han vill inte tynga de sina med en mängd av dessa ting, men han vill att vi enligt apostelns ord skall vara nöjda (jfr 1 Tim 6:8). För att skydda det högre är han däremot mycket mer generös med andlig nåd.
Det är så du kan höra honom säga: Sök först hans rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också, (Matt 6:33), d.v.s. mat och kläder som han tidigare sagt att man inte behöver bekymra sig för (Matt 6:25). Ty vår himmelske Fader (Matt 6:26) ger oss detta i sin stora godhet av två skäl: För det första för att vi inte skall tro att han är fientligt sinnad mot oss, vilket vi skulle kunna göra, om han förvägrade oss detta, vilket i sin tur skulle kunna få oss att förtvivla. Och för det andra för att undvika att vårt andliga liv skall ta skada av en alltför stor omsorg om materiella förnödenheter. Utan dem skulle vi varken kunna leva eller tjäna Gud (Heb 9:14). Men ju mer ransonerade de är, desto bättre är det