Namn:
Plats: Clairvaux, France

Hej, Jag heter Bernhard och föddes 1090 i Bourgogne. Senare fick jag tillnamnet "av Clairvaux", dit min abbot i Citaux skickade mig tillsammans med 12 bröder för att grunda ett kloster. Genom medlingsuppdrag blev jag indragen i många kyrkliga och politiska affärer, blev kallad universalreformator, men lyckades ändå att leva ett meditativt liv, vilket medförde att jag kom att betraktas som mystiker och den siste av kyrkofäderna. Men jag torde vara den förste av dem som bloggar. När jag dog den 20 augusti 1153, lämnade jag mycket skrivet efter mig, och här på bloggen kommer bl.a.en och annan av mina många predikningar, som klosterbröderna nedtecknade och som jag senare redigerade i olika omgångar.

06 februari 2006

Qui Habitat, fjärde predikan, över vers 4: Med sina vingar skall han ge dig skugga, under hans fjädrar skall du hoppas (4)

Samma profet säger om detta beskydd: På stridens dag skyddar du mitt huvud (Ps 140:8). På liknande sätt är det med hönan. Hon spänner ut sina vingar när hon ser höken komma för att kycklingarna skall komma och finna en trygg tillflyktsort. På samma sätt är vår Guds största och outsägliga godhet beredd åt oss. Och den har till och med blivit större genom att hans hjärta har utvidgats. Det är därför profeten tidigare sade: Var mig en klippa dit jag alltid kan fly (Ps 71:3).
Under hans vingar finner vi även vederkvickande skugga och skydd. Även om solen är god och nödvändig här på jorden är dess värme, om den inte mildras, skadlig för ett trött huvud och dess sken är skadligt för försvagade ögon. Detta är inte solens fel utan svaghetens. Samma sak gäller rättfärdighetens sol.

Därför är det sagt: Var inte överdrivet rättfärdig (Syr 7:17 ). Inte för att rättfärdighet skulle vara någonting dåligt, utan därför att nåden, hur god den än är i sig, måste mildras för oss medan vi ännu är svaga (jfr Rom 5:6). I annat fall riskerar vi att hemfalla åt högmodets eller den bristande urskiljningsförmågans last. Varför är det trots oupphörlig åkallan och bön omöjligt för oss att nå fram till den överflödande nåden (jfr Rom 5:17) som vi längtar efter? Tror ni att Gud är snål eller att hans tillgångar håller på att ta slut? Eller att han är oförmögen eller obeveklig?

Nej, på intet sätt! Han vet hur vi är danade (Ps 103:14), och han täcker oss med sina vingars skugga.

Det betyder inte att vi skall sluta att bedja, ty även om bönen inte ger mättnad ger den tillräckligt för livets uppehälle. Och om den skyddar oss från överdriven värme, värmer den oss milt, liksom en mor (jfr 1 Thess 2:7). Den fjärde välgärningen som han erbjuder oss under sina vingar, och som vi redan har nämnt är att vi, likt kycklingar, i den ljumhet som utgår från deras mors kropp får värme så att vi inte dör, när vi irrar omkring därute och kärleken svalnar (Matt 24:12), den kärlek som är utgjuten i oss av Anden som är oss given (Rom 5:5).

Under Guds vingars fjädrar skall du hoppas i all trygghet, och medan du tar emot hans välgärningar nu skall du i trygghet vänta på de kommande. Amen.