Qui Habitat, sjätte predikan över slutet av vers 5 och vers 6 (5)

Du skall inte frukta nattens fasor, inte pilen som flyger på dagen, inte sammansvärjningen som anstiftas i mörkret, eller anfallet och demonen vid middagstid

Hittills har vi talat om de tre frestelser som Herren utsattes för, och fienden hade inte fräckheten att utsätta honom för en fjärde, som har sitt ursprung i okunnighet. Han ifrågasatte inte Jesu stora vishet. Ty denne hade formulerat sina svar så väl, att fienden inte vid något tillfälle hade kunnat föra honom på villovägar, vilket han hade önskat.
Genom den första frestelsen (Matt 4:2-3) ville han övertala Jesus som var hungrig att förvandla stenar till bröd. Men utan att röja, om han kunde eller inte, framhöll Jesus i sitt svar en annan föda: Människan skall inte leva bara av bröd (Matt 4:4).
Genom den andra frestelsen (Matt 4:5-7) försökte han övertala Jesus att kasta sig ut i tomheten och lovade honom att han inte skulle lida någon skada om han var Guds Son, och att hela staden skulle lovprisa och upphöja honom vid denna åsyn. Jesus avslöjade inte, om han var Guds Son eller inte.
Den tredje frestelsen hade att göra med med ärelystnad. Djävulen lovade Jesus alla riken på jorden, om han föll ned inför honom och tillbad honom (Matt 4:8-10). Ser du att vägen till ärelystnad går via tillbedjan av djävulen? Det är hans tillbedjare som utlovas denna världens ärebetygelser och härlighet.
Jag har redan sagt att han avstod från en fjärde frestelse efter att ha mött så stor visdom i Jesu svar (jfr Luk 2:47).