Namn:
Plats: Clairvaux, France

Hej, Jag heter Bernhard och föddes 1090 i Bourgogne. Senare fick jag tillnamnet "av Clairvaux", dit min abbot i Citaux skickade mig tillsammans med 12 bröder för att grunda ett kloster. Genom medlingsuppdrag blev jag indragen i många kyrkliga och politiska affärer, blev kallad universalreformator, men lyckades ändå att leva ett meditativt liv, vilket medförde att jag kom att betraktas som mystiker och den siste av kyrkofäderna. Men jag torde vara den förste av dem som bloggar. När jag dog den 20 augusti 1153, lämnade jag mycket skrivet efter mig, och här på bloggen kommer bl.a.en och annan av mina många predikningar, som klosterbröderna nedtecknade och som jag senare redigerade i olika omgångar.

17 februari 2006

Qui Habitat, sjätte predikan över slutet av vers 5 och vers 6 (7)

Du skall inte frukta nattens fasor, inte pilen som flyger på dagen, inte sammansvärjningen som anstiftas i mörkret, eller anfallet och demonen vid middagstid

En uppmärksam betraktare finner utan svårighet dessa fyra frestelser i kyrkans allmänna situation. Hyste inte den nyplanterade kyrkan nattens fruktan (Ps144:12) i en tid, då alla som dödade Herrens tjänare (Apg 16:17) trodde sig frambära ett offer åt Gud (Joh 16:2)?

När förföljelsen sedan upphörde och dagen vände åter, oroade den flygande pilen kyrkan och ansatte henne än mer. En del människor som var uppblåsta av köttslig ande (jfr Kol 2:18) och lystna efter fåfäng och flyktig ära (jfr Gal 5:26) lämnade kyrkan. De ville bli berömda genom storslagna tal (jfr Ps 12:5), och de tänkte ut olika falska läror .

Nu råder fred från hedningarnas och irrlärarnas håll, men inte från de falska brödernas. Du har gjort ditt folk talrikt, Herre Jesus, men du har inte gjort dess glädje större (Jes 9:3 Vulg), ty många är kallade men få utvalda (Matt 22:14). Alla är kristna, men nästan alla tänker på sig och sitt och inte på Kristi sak (Fil 2:21). Kyrkliga ämbeten och värdigheter är föremål för gemena intriger och skumma affärer. Det är inte själarnas frälsning man söker, utan rikedomens lyx. Med den avsikten tar man emot tonsuren, går i kyrkan, firar mässor och sjunger psalmer. Man tvistar i dag skamlöst för att bli biskop eller ärkediakon och slösar bort kyrkans inkomster på onödigheter och flärd.

Det återstår att tala om vem som är syndens människa (2Thess 2.3), undergångens son (Joh 17:12), och inte blott dagens demon, utan även middagens som inte blott uppträder som en ljusets ängel (2 Kor 11:14), utan som även förhäver sig över allt som kallas Gud eller heligt (2 Thess 2:4). Grymt smyger han sig ända fram till vår moder kyrkans häl och beklagar sig över att hon trampar sönder hans huvud (1 Mos 3:15). Det kommer att bli en fruktansvärd sammandrabbning, men Sanningen skall befria (Joh 8:32) de utvaldas kyrka även från detta genom att förkorta deras dagar (jfr Matt 24:22) och förinta middagens demon med glansen vid sin ankomst. (2 Thess 2:8).
Nog om frestelser. Ty jag minns att jag har talat om dem på samma sätt i en predikan över Höga Visan , där jag nämnde middagens demon med anledning av att brudgummen vilar vid middagstid och att bruden ber om att få veta var (Höga V 1:7).