Qui Habitat, sjunde predikan över vers 7 (1)

Tusen skall falla vid din sida, ja, tio tusen vid din högra sida, det skall dock inte nalkas dig

Bröder, vi lever i hoppet, och vi tappar inte modet när vi nu lider (jfr Ef 3:13), ty vi väntar på oförgänglig glädje. Vi tycker inte att vi väntar förgäves eller att vårt hopp är ovisst, ty både väntan och hopp är grundade på löften om ett evigt liv. Det som vi redan nu har fått ger dessutom styrka åt vår väntan på det som vi skall få, och den nuvarande nådens kraft vittnar trovärdigt om den utlovade härlighetens lycka som skall komma, vilket vi inte betvivlar. Ty Herren Sebaot är ärans konung (Ps 24:10), och i en hymn åkallar vi honom i bön med orden:

Eviga härlighetens Fader,
Verksamma nådens Fader,

och besjunger honom i en psalm: Ty Gud älskar barmhärtighet och sanning, Herren ger nåd och ära (Ps 83:12).
Vår tro måste i denna tid kämpa till det yttersta på ett sätt som det anstår en människa och med själslig jämvikt utstå all förföljelse. Varför uthärdar hon inte allt? Hon är i stånd till det, ty hon har löfte om liv både i denna tid och den kommande (1 Tim 4:8). Med kraft må hon kämpa mot angriparen, ty Försvararen beskyddar outtröttligt den som försvarar sig och belönar frikostigt den som segrar (jfr Heb 11:6). Såsom en sköld skall hans sanning omgiva dig, står det i psalmen (Ps 91:5).