Namn:
Plats: Clairvaux, France

Hej, Jag heter Bernhard och föddes 1090 i Bourgogne. Senare fick jag tillnamnet "av Clairvaux", dit min abbot i Citaux skickade mig tillsammans med 12 bröder för att grunda ett kloster. Genom medlingsuppdrag blev jag indragen i många kyrkliga och politiska affärer, blev kallad universalreformator, men lyckades ändå att leva ett meditativt liv, vilket medförde att jag kom att betraktas som mystiker och den siste av kyrkofäderna. Men jag torde vara den förste av dem som bloggar. När jag dog den 20 augusti 1153, lämnade jag mycket skrivet efter mig, och här på bloggen kommer bl.a.en och annan av mina många predikningar, som klosterbröderna nedtecknade och som jag senare redigerade i olika omgångar.

30 mars 2006

Qui Habitat, åttonde predikan över vers 8 (11)

Du skall se med egna ögon, du skall se de ogudaktigas lön


Du skall se med egna ögon, du skall se de ogudaktigas lön. Anledningen är att du för det första har undgått att gå förlorad, för det andra för att du har uppnått fullständig trygghet, för det tredje för att du skall kunna jämföra och för det fjärde för att rättvisan själv skall uppvisa en fullständig nitälskan.
Nu är barmhärtighetens tid över och domens tid börjar, och man kan inte längre räkna med medlidande med de ogudaktiga, då man inte längre kan hoppas på tillfälle att bättra sig. Denna eftergift för mänsklig svaghet kommer att vara till ända. Det är sant att kärleken utnyttjar den en tid som ett rymligt nät för att med tanke på frälsningen fånga goda och dåliga fiskar (Matt 13: 47), d.v.s. angenäma och avskyvärda böjelser. Men detta sker på havet. Vid stranden behåller kärleken endast de goda, och den gläder sig så mycket tillsammans med dem som är glada att den inte längre kan gråta med dem som gråter (jfr Rom 12:15). Hur skulle vi annars kunna döma världen (1 Kor 6:2)? Det är bara möjligt om vi glömmer vår böjelse för svagheten och får gå in i vinkällaren (HögaV 2:4) enligt ordet: Jag skall gå in i Herrens makt, jag skall prisa din rättfärdighet (Ps 71:16).
Det är också nu som vi inte längre skall ta särskild hänsyn till den ringes person (3 Mos 19:15) eller döma honom partiskt (2 Mos 23:3). Beklagligtvis måste vi lägga band på vår godhet och fälla en rättvis dom. När vi inte längre har denna konflikt och blir ängsliga, vad återstår för att ordet skall uppfyllas (jfr Luk 22:37): Fängslade vid klippan har deras domare blivit förtärda (Ps 141:6)? Längtan efter rättvisa har förtärt dem liksom den klippas hårdhet med vilken de har förenat sig och som de försökt efterlikna. Förenade med klippan, står det, denna unika klippa för vars skull de lämnat allt för att följa honom (jfr Mark 10: 28). Det är vad Klippan svarade Petrus som frågade honom vilken lön de skulle få: När Människosonen sätter sig på härlighetens tron, skall också ni som har följt mig sitta på tolv troner och döma Israels tolv stammar (Matt 19:27).
Detta hade redan en profet förutsagt med orden: Herren vill gå till doms med sitt folks äldste och med dess furstar (Jes 3:14). Tror du att man kommer att möta medgörliga domare som är förenade med klippan? Aposteln säger: Den som förenar sig med Herren blir till en enda ande med honom (1 Kor 6:17). På liknande sätt blir den som förenar sig med klippan till en enda klippa med den. Detta var med rätta profetens längtan när han suckade: Jag har min glädje i att hålla mig intill Gud (Ps 73: 28). Så förtärdes deras domare som var förenade med klippan. Vilken nåd är inte denna närhet till Gud! Höjden av ära! Vilken ynnest, denna fullkomliga trygghet!


i