Namn:
Plats: Clairvaux, France

Hej, Jag heter Bernhard och föddes 1090 i Bourgogne. Senare fick jag tillnamnet "av Clairvaux", dit min abbot i Citaux skickade mig tillsammans med 12 bröder för att grunda ett kloster. Genom medlingsuppdrag blev jag indragen i många kyrkliga och politiska affärer, blev kallad universalreformator, men lyckades ändå att leva ett meditativt liv, vilket medförde att jag kom att betraktas som mystiker och den siste av kyrkofäderna. Men jag torde vara den förste av dem som bloggar. När jag dog den 20 augusti 1153, lämnade jag mycket skrivet efter mig, och här på bloggen kommer bl.a.en och annan av mina många predikningar, som klosterbröderna nedtecknade och som jag senare redigerade i olika omgångar.

22 april 2006

Qui Habitat, elfte predikan över vers 11 (1)

Ty han givit sina änglar befallning att bevara dig på alla dina vägar

Det är skrivet och i sanning skrivet: Herrens nåd är det att det inte är ute med oss (Klagov 3:22), ty han har inte utlämnat oss åt fiendens hand (Est 14:6 Vulg). Outtröttligt och uppmärksamt vakar han över oss (Jer 31:28) i sin makalösa mildhet. Nej, han som beskyddar Israel, han sover inte, han slumrar inte (Ps 121:4). Och detta är nödvändigt, ty han som angriper Israel sover och slumrar inte heller. Såsom den ene har omsorg om oss och sörjer för oss (jfr 1 Pet 5:7), vinnlägger sig den andre sig om att döda och skada oss (jfr Joh 10:10). Det enda han bryr sig om är att hindra den som avlägsnat sig att återvända (jfr Jer 8:4).
Vi är däremot ouppmärksamma eller i varje fall är vi inte så respektfulla som vi bör vara mot honom som leder allt. Vi brister i uppmärksamhet mot honom som skyddar oss och de nådegåvor han frikostigt ger oss. Vi är otacksamma mot den nåd, eller rättare sagt, den mångfaldiga nåd genom vilken han förekommer oss och kommer oss till hjälp. Ibland fyller han själv vår själ med ljus (jfr Jes 58:11), ibland besöker han oss genom änglar, ibland undervisar han oss genom människor, ibland tröstar han oss och undervisar oss genom den heliga Skrift. Ty allt vad som har blivit skrivet, står där för att undervisa oss, så att vi genom vår uthållighet och den tröst skriften ger oss kan bevara vårt hopp (Rom 15:4). Med rätta säger han för att undervisa oss för att vårt tålamod skall få oss att hoppas. Ty enligt ett annat ord gör förståndet en människa tålmodig (Ords 19:11). Uthålligheten skapar fasthet och fastheten hopp (Rom 5:4).
Varför är det bara vi som är frånvarande och försummar oss själva? Döljer vi faran för oss under förevändning att hjälp når oss från alla håll? Det vore i så fall snarare ett skäl till en mer vaksam uppmärksamhet. Detta åligger oss i hög grad. I annat fall skulle vi inte vara föremål för en sådan omsorg i himlen och på jorden. Nej, ett sådant skydd skulle inte omgärda oss på alla håll, om vi inte vore omgivna av oräkneliga bakhåll.