Qui Habitat, nionde predikan över vers 9 (6)
Ty du, Herre, är mitt hopp, du har gjort den Högste till din tillflykt
Bröder, om man vill tillägna sig en sådan kunskap, måste man leva av tron (Rom 1:17), och ingen kan säga: Ty du, Herre, är mitt hopp, om inte Anden ger honom en inre övertygelse att följa profetens ord, nämligen att kasta alla bekymmer på Herren (Ps 55:23), i visshet om att han av honom skall få sin föda. Det är också vad aposteln Petrus manar oss att göra: Kasta alla era bekymmer på honom, ty han sörjer för er (1 Pet 5:7). Om vi är övertygade om detta, varför tvekar vi att kasta bort alla våra fåfängliga och eländiga förhoppningar som är onödiga och bedrägliga, för att i stället med hängiven själ och brinnande ande hålla oss till detta unika och tillförlitliga hopp, som är så fullkomligt och saligt?
Sök någonting annat att hoppas på, om det finns någonting som är omöjligt för Gud (Luk 1:37), eller ens svårt för honom. Han kan allt genom sitt ord (jfr Heb 1:3). Finns det någonting som är enklare än att uttala ett ord? Säkert, men jag vill inte att du skall förstå hans ord så. Om han har beslutat att rädda oss (Ester 13:9 Vulg), blir vi alltid befriade. Om han har velat levandegöra oss, är livet i hans vilja (Ps 30:6 Vulg). Om han vill ge oss evig lön, är det tillåtet för honom att göra vad han vill.
Även om du inte betvivlar hans förmåga att rädda, är du kanske misstänksam mot hans vilja att göra det. Men vittnesbörden om hans vilja är fullt trovärdiga (jfr Ps 93:5). Ingen har större kärlek än den som ger sitt liv för sina vänner (Joh 15:13). När har någon som hoppas på detta gudomliga majestät någonsin behövt sakna honom som så ihärdigt manar oss att sätta vårt hopp till honom? Nej, han överger inte dem som hoppas på honom (jfr Ps 9:11). Herren hjälper dem och befriar dem, han befriar dem från de gudlösa och räddar dem (Ps 37:40). Varför? På grund av vilka förtjänster? Lyssna till fortsättningen: ty de tar sin tillflykt till honom (Ps 37:40).
Ett behagligt skäl, men effektivt och ovederläggligt. Detta är den rättfärdighet som inte kommer av lagen utan av tron (Fil: 3:9). Jag skall bönhöra dem och rädda dem ur vilken fara de än ropar till mig. Räkna upp dina trångmål för honom. Din själ skall få glädja sig åt lika mycken tröst (Ps 94:19), under förutsättning att du inte vänder dig till någonting annat, utan ropar till honom och hoppas på honom och inte söker någon som helst låg eller jordisk tillflykt, utan blott honom, den Högste. Vem åkallade honom och blev försmådd (Syr 2:11)? Det är mycket lättare att himmel och jord förgås än hans ord (Matt 24:35).
Bröder, om man vill tillägna sig en sådan kunskap, måste man leva av tron (Rom 1:17), och ingen kan säga: Ty du, Herre, är mitt hopp, om inte Anden ger honom en inre övertygelse att följa profetens ord, nämligen att kasta alla bekymmer på Herren (Ps 55:23), i visshet om att han av honom skall få sin föda. Det är också vad aposteln Petrus manar oss att göra: Kasta alla era bekymmer på honom, ty han sörjer för er (1 Pet 5:7). Om vi är övertygade om detta, varför tvekar vi att kasta bort alla våra fåfängliga och eländiga förhoppningar som är onödiga och bedrägliga, för att i stället med hängiven själ och brinnande ande hålla oss till detta unika och tillförlitliga hopp, som är så fullkomligt och saligt?
Sök någonting annat att hoppas på, om det finns någonting som är omöjligt för Gud (Luk 1:37), eller ens svårt för honom. Han kan allt genom sitt ord (jfr Heb 1:3). Finns det någonting som är enklare än att uttala ett ord? Säkert, men jag vill inte att du skall förstå hans ord så. Om han har beslutat att rädda oss (Ester 13:9 Vulg), blir vi alltid befriade. Om han har velat levandegöra oss, är livet i hans vilja (Ps 30:6 Vulg). Om han vill ge oss evig lön, är det tillåtet för honom att göra vad han vill.
Även om du inte betvivlar hans förmåga att rädda, är du kanske misstänksam mot hans vilja att göra det. Men vittnesbörden om hans vilja är fullt trovärdiga (jfr Ps 93:5). Ingen har större kärlek än den som ger sitt liv för sina vänner (Joh 15:13). När har någon som hoppas på detta gudomliga majestät någonsin behövt sakna honom som så ihärdigt manar oss att sätta vårt hopp till honom? Nej, han överger inte dem som hoppas på honom (jfr Ps 9:11). Herren hjälper dem och befriar dem, han befriar dem från de gudlösa och räddar dem (Ps 37:40). Varför? På grund av vilka förtjänster? Lyssna till fortsättningen: ty de tar sin tillflykt till honom (Ps 37:40).
Ett behagligt skäl, men effektivt och ovederläggligt. Detta är den rättfärdighet som inte kommer av lagen utan av tron (Fil: 3:9). Jag skall bönhöra dem och rädda dem ur vilken fara de än ropar till mig. Räkna upp dina trångmål för honom. Din själ skall få glädja sig åt lika mycken tröst (Ps 94:19), under förutsättning att du inte vänder dig till någonting annat, utan ropar till honom och hoppas på honom och inte söker någon som helst låg eller jordisk tillflykt, utan blott honom, den Högste. Vem åkallade honom och blev försmådd (Syr 2:11)? Det är mycket lättare att himmel och jord förgås än hans ord (Matt 24:35).
1 Comments:
Helige Bernhard av Clairvaux, be för oss syndare!
Skicka en kommentar
<< Home