Qui Habitat, nionde predikan över vers 9 (3)

Ty du, Herre, är mitt hopp, du har gjort den Högste till din tillflykt

Mina älskade, det är därför klokt och nyttigt att ni är lyhörda för hans läppars ord och har valt att stanna kvar på denna mödosamma väg och så där ingenting av ert utsäde förgås. Den som sår snålt får en snål skörd (2 Kor 9:6). Den som skördar får sin lön, och vi vet vem han är som har lovat att den människa skall bli belönad som i hans namn ger ett glas friskt vatten åt någon som törstar (Matt 10:42). Skall man inte mäta åt varje människa med det mått som hon har mätt (Matt 7:2)? Eller skall man ge samma lön åt den som inte erbjöd något vatten, utan utgjöt sitt eget blod och drack Frälsarens kalk som man räckte honom (Matt 20:22)? Nej, här handlar det inte om ett glas friskt vatten. Det handlar om en överflödande och berusande kalk (Ps 23:5 Vulg) med rent oblandat vin, som i själva verket är blandat med vatten (jfr Ps 75:9).

Endast min Herre Jesus har druckit detta rena vin, han som är den ende som är fullkomligt ren och alltid kan rena den som är född i orenhet (Job 14:4). Ja, endast han har druckit detta rena vin, ty utifrån sin gudomlighet är han den vishet som genomtränger allting till följd av sin renhet, utan att något orent kommer den vid (Vish 7:24). Och som människa begick han inte någon synd, och svek fanns inte i hans mun (1 Pet 2:22). Endast han led döden (Heb 2:9) inte därför att han var tvingad till det, utan därför att hans godhet drev honom till det. Han gjorde det inte för egen vinnings skull - han har inte behov av någonting som tillhör oss (Ps 16:2 Vulg), inte heller för att återgälda en nåd med en annan nåd (jfr Joh 1:16). Han gav sitt liv för sina vänner, endast för att vinna dem eller för att med andra ord göra ovänner till vänner (jfr Joh 15:13).
Medan vi fortfarande var syndare blev vi försonade med Gud genom hans Sons blod (Rom 5:8). Men låt oss hellre säga att han dog för dem som redan var hans vänner, ty även om de ännu inte älskade honom, älskade han dem redan. Och det är exakt vad nåd är, nämligen inte att vi har älskat Gud, utan att han har älskat oss först (1 Joh 4:10). Vill du veta sedan när? Aposteln säger det: Välsignad är vår Herre Jesu Kristi Gud och Fader. Han har välsignat oss med all den andliga välsignelse som genom Kristus finns i himlen, liksom han före världens skapelse har utvalt oss (Ef 1:3). Och lite längre fram talar han om den nåd som han har skänkt oss med sin älskade Son (Ef 1:6). Är vi inte redan i Kristus hans älskade, eftersom vi i honom är hans utvalda? Och kommer vi inte att finna nåd inför hans ögon, när han har benådat oss på så många sätt? Det är således sant att Kristus i tiden dog för de gudlösa (Rom 5:6), men att han i förutbestämmelsens perspektiv gav sitt liv för sina bröder och vänner.