Qui Habitat, fjortonde predikan över vers 13 (2)

Över huggorm och basilisk skall du gå fram, du skall trampa på lejon och drake

Han har inte nöjt sig med denna verkligt stora gåva. Ty förutom att ge varande åt dig som inte var, har han även givit dig medel så att du kan överleva, när du en gång kommit till. Från hans sida är detta lika frikostigt som förundransvärt. Han säger: Låt oss göra människor till vår avbild, lika oss (1 Mos 1:26). Och må de råda över fiskarna i havet och över alla djur som rör sig på jorden..., fortsätter han. Tidigare hade han förklarat att han hade skapat himlakropparna till din nytta, och han påminde oss om att de gjorts för att utmärka tid, dagar och år (1 Mos 1:14). För vem? För ingen annan än dig. Inget annat skapat behöver det och förstår det inte. Vilken överflödande frikostighet är inte denna andra välgärning! Tänk på allt han har givit dig för att uppehålla ditt liv, undervisa dig och trösta dig. Tänk också på hur mycket av detta som tjänar till din bättring och glädje.
Dessa två välgärningar är helt till skänks och t.o.m. dubbelt gratis. Varför säger jag ”dubbelt gratis”? Därför att du inte förtjänat dem och han inte ansträngt sig. Ty han sade, och det blev till (Ps 33:9). Skall vi visa oss mindre andäktiga, underdåniga och tacksamma för att han gjort detta för och av ingenting? Det är typiskt för en människa som har ett fördärvat hjärta att söka förevändningar för att vara otacksam. Ingen kan göra detta som inte är gratis otacksam. Jag tror inte att någon av dessa två välgärningar är mindre nyttiga för dig, bara för att de inte inneburit några svårigheter för honom som har givit dig dem. Och om du anser att du skulle ha större nytta av något som varit mödosamt för Gud, är detta din egen, helt personliga bedömning. Det är samma sak med dig själv. Du hjälper hellre din broder, när det inte är besvärligt för dig. Och även om det är din avsikt att göra det helt utan motprestation, godtar du inte att han gör detta till förevändning för att vara otacksam mot dig.