Namn:
Plats: Clairvaux, France

Hej, Jag heter Bernhard och föddes 1090 i Bourgogne. Senare fick jag tillnamnet "av Clairvaux", dit min abbot i Citaux skickade mig tillsammans med 12 bröder för att grunda ett kloster. Genom medlingsuppdrag blev jag indragen i många kyrkliga och politiska affärer, blev kallad universalreformator, men lyckades ändå att leva ett meditativt liv, vilket medförde att jag kom att betraktas som mystiker och den siste av kyrkofäderna. Men jag torde vara den förste av dem som bloggar. När jag dog den 20 augusti 1153, lämnade jag mycket skrivet efter mig, och här på bloggen kommer bl.a.en och annan av mina många predikningar, som klosterbröderna nedtecknade och som jag senare redigerade i olika omgångar.

17 maj 2006

Qui Habitat, trettonde predikan över vers 13 (5)

Över huggorm och basilisk skall du gå fram, du skall trampa på lejon och drake

Ve oss på grund av draken! Det är ett oerhört djur. Allt som kommer i beröring med den eld som den utandas dödas, inte bara djuren på jorden, utan även himmelens fåglar (jfr Hes 38:20). Jag föreställer mig draken som en vredens ande. Hur många människor finns det inte, som levt ett högtstående liv! Hur har vi inte beklagat att de blivit brända för sin ondskas skull av drakens utandning, och att de fallit i hans strupe av skam! Det hade varit mycket bättre om de blivit arga på sig själva för att så inte synda (Ps 4.3).
Vrede är en naturlig lidelse för människan.Men den länder till fruktansvärd förtappelse och bedrövlig undergång för dem som använder denna naturens gåva på ett dåligt sätt. Bröder, låt oss behålla kontrollen över den och bli arga när det är motiverat, så att vi inte brister ut i onödan eller felaktigt. Det är så som vanligtvis en kärlek betvingar en annan kärlek, och en rädsla jagas på flykten av en annan rädsla. Låt er inte skrämmas av dem som kan döda kroppen, men som inte kan göra något mot själen, säger Herren. Och han tillfogar genast: Jag skall tala om för er vem ni skall frukta. Frukta honom som kan döda och sedan har makt att kasta ner i helvetet. Ja, jag säger er: honom skall ni frukta (Luk 12:4-5). Det är som om han ännu uttryckligare ville säga: frukta honom, så behöver ni inte frukta andra. Må er ande vara uppfylld av Herrens fruktan (Jes 11:3), så skall ingen annan fruktan få rum inom er.
Och jag säger er - nej, inte jag utan Sanningen, inte jag utan Herren (1 Kor 7:10) - bli inte arga på dem som tar ifrån er förgängliga ting, som okvädar er och som kanske t.o.m. pinar er, men för övrigt inte förmår göra någonting mot er. Jag skall visa er vad ni skall bli arga på, nämligen det enda som verkligen kan skada er och göra allt lidande onödigt. Vill ni veta vad det är? Er egen ondska. Ja, jag säger er, den skall ni bli arga på. Ty ingen motgång kan skada er, om ingen ondska behärskar er. Den som till fullo vredgas över sin synd oroas inte av någonting annat, utan har en öppen famn.
Det står skrivet: Jag är beredd på plågor (Ps 38:18 Vulg). Oavsett om det handlar om förlust, skymf eller kroppslig skada, är jag förberedd, och känner ingen oro (Ps 119:60 Vulg), ty min smärta är alltid inför mig (Ps 38:18). Varför skulle jag tillmäta den minsta betydelse åt det som kommer utifrån i jämförelse med denna inre smärta? David sade: Min son, han som har utgått från mitt eget liv, traktar ju efter mitt liv, och jag skulle bli upprörd över en tjänares skymf (2 Sam 16:11)? Mitt hjärta har övergivit mig, min kraft har lämnat mig, mina ögons ljus är borta (Ps 38:11) - skall jag klaga över materiell förlust och grubbla över kroppsliga besvär?