Qui Habitat, tolfte predikan över vers 12 (2)

De skall bära dig på händerna, så att du inte stöter din fot mot någon sten

Om det är dåligt att gå runt sig själv, hur mycket sämre är det inte att blir omringad av någon annan! Det är just denna omringning som är typisk för djävulen. Men, bröder, stiger detta högmodiga missfoster ner för att omringa de stackars människorna? Betrakta de gudlösa människornas rundgång även i detta sammanhang. Deras blick är riktad på allt som är upphöjt, även om den nyfiket mönstrar allt som är lågt. Så upphöjer en människa sig själv ännu mer och blir allt våldsammare uppblåst för att framstå som överlägsen, när hon trampar på ödmjuka människor. Skriften säger: Genom de gudlösas övermod måste den arme lida (Ps 10:2).

Med vilken ondska anstränger sig inte den onda ängeln för att likna de goda änglarna som stiger upp och ner (jfr 1 Mos 28:12). Han stiger upp för att tillfredsställa sin fåfänga, och han stiger ner på grund av ondskefull avund. Hans uppstigande är lögn och hans nedstigande grymhet. Vi sade i går att han saknar barmhärtighet och sanning.
Om de onda änglarna stiger ner för att omringa oss, må vi tacka honom som befaller de goda änglarna att stiga ner för att bistå oss i vår nöd och bevara oss på alla våra vägar. Och inte blott detta, utan de skall bära dig på händerna, så att du inte stöter din fot mot någon sten (Ps 91:12).