Namn:
Plats: Clairvaux, France

Hej, Jag heter Bernhard och föddes 1090 i Bourgogne. Senare fick jag tillnamnet "av Clairvaux", dit min abbot i Citaux skickade mig tillsammans med 12 bröder för att grunda ett kloster. Genom medlingsuppdrag blev jag indragen i många kyrkliga och politiska affärer, blev kallad universalreformator, men lyckades ändå att leva ett meditativt liv, vilket medförde att jag kom att betraktas som mystiker och den siste av kyrkofäderna. Men jag torde vara den förste av dem som bloggar. När jag dog den 20 augusti 1153, lämnade jag mycket skrivet efter mig, och här på bloggen kommer bl.a.en och annan av mina många predikningar, som klosterbröderna nedtecknade och som jag senare redigerade i olika omgångar.

09 juni 2006

Qui Habitat, sjuttonde predikan över vers 16 (1)

Jag skall mätta honom med långvariga dagar och låta honom se min frälsning

Bröder, denna psalmvers är mycket lämplig för oss, ty den passar just nu väl in i den liturgiska tiden. Snart skall vi fira Herrens uppståndelse som vi alla redan nu har fått löfte om. Kristi lemmar firar åminnelsen av det som skedde med deras huvud, vilket de hoppas att själva få erfara en dag. Psalmens slut passar väl, ty åt den människa som sjunger den utlovas ett lyckligt slut. Ja, psalmen slutar med lycka, ty den förkunnar fullkomlig salighet.
Jag skall mätta honom med långvariga dagar och låta honom se min frälsning (Ps 91:16). Bröder, ofta har jag i enlighet med Paulus ord framhållit att gudsfruktan har ett löfte både nu och för det tillkommande livet (1 Tim 4:8). Det är därför som samme apostel säger: Nu blir frukten ni skördar helighet och till slut evigt liv (Rom 6:22). Detta är den fullhet som här utlovas, nämligen ett långt liv. Finns det någonting som är så långt som någonting evigt? Finns det någonting som är så långt som någonting som är utan slut? Det eviga livet är ett saligt slut! Ett saligt slut som inte tar slut! Och allt som leder till ett gott slut är också gott. Låt oss omfamna helgelsen, ty den är god och har livet utan slut som mål. Låt oss sträva efter den helgelse och fred utan vilka ingen får se Gud (Heb 12:14).
Jag skall mätta honom med långvariga dagar, säger han, och låta honom se min frälsning. Detta löfte kommer från Guds högra sida, det är en gåva från hans högra sida (Apg 2:33). En gång önskade ett helgon att den högra sidan skulle vändas till honom: Till dina händers verk skulle du vända din högra sida (Job 14: 15). Ty i din högra hand finns ljuvlighet för evigt (Ps 16:10). Psalmisten talar om någon som önskade se den vändas till sig: Han bad dig om liv, och det gav du honom, ett långt liv, för tid och evighet (Ps 21:5). Ännu tydligare säger han om den visa människan: Långt liv bär hon i sin högra hand, i sin vänstra rikedom och ära (Ords 3:16).
Finns det någon som älskar livet och vill se goda dagar (Ps 34:13)? Livet som vi lever här på jorden är emellertid snarare död (jfr Syr 48:12 Vulg). Det är inte bara liv, utan dödligt liv. Hon håller på att dö, säger vi om en människa som med säkerhet går mot slutet. Men gör vi något annat, så snart vi har börjat leva än att nalkas döden och börja dö? En helig patriark betygar, att dessa dagar är få och onda (jfr Ef 5:16), oavsett hurdana de är. Man lever bara när livet är levande och livfullt54, och dagarna är goda endast när de är långa och utan gräns.
Tacka Gud för att han ordnat allt med kraft och mildhet (jfr Vish 8:1). Kort och nära är slutet på dessa dagar som är räknade (Job 10:20), och som alla har nog av sin egen plåga (Matt 6:34). Men när dagarna känner saligheten, kommer evigheten inte att saknas.