Qui Habitat, sjuttonde predikan över vers 16 (4)

Jag skall mätta honom med långvariga dagar och låta honom se min frälsning

Jag är med honom i nöden (Ps 91:15), säger Gud. Skall jag under tiden söka något annat än nöd? Jag har min glädje i att hålla mig intill Gud, ja mer än så: Jag sätter mitt hopp till Herren (Ps 73:28), ty han säger: Jag skall rädda honom och förhärliga honom. Jag är med honom i nöden. Han säger även: Det är min lust att vara bland människors barn (Ords 8:31). Emanuel, Gud är med oss (Matt 1:23). Var hälsad, du högt benådade, säger ängeln till Maria. Herren är med dig (Luk 1:28).
Han är med oss i nådens fullhet, och vi kommer att vara med honom i härlighetens fullhet. Han har stigit ner (1 Thess 4:16) för att vara nära dem som har ett förkrossat hjärta (Ps 34:19) och för att vara med oss i nöden. Den dagen kommer då vi som är kvar i livet skall föras bort bland molnen tillsammans med dem för att möta Herren i rymden. Och sedan skall vi alltid vara hos honom (1 Thess 4:17), givetvis om vi under tiden ansträngt oss för att ha honom med oss, så att han blivit vår färdkamrat och den som skall ge oss vårt fädernesland - eller riktigare sagt, så att han nu är vår väg och blir vårt fädernesland.
Herre, det är bättre för mig att lida, bara du är med mig, än att härska utan dig, fira utan dig och förhärligas utan dig. Jag föredrar att omfamna dig i lidandet och att du är med mig på vägen, än att vara i himlen utan dig. Vem har jag i himlen utom dig! När jag har dig, frågar jag inte efter något på jorden (Ps 73:25).
Guldet prövas i ugnen och de rättfärdiga prövas i lidandet (Syr 27:5). Ja, det är där som du är med dem, Herre. Det är där som du är bland dem som har församlats i ditt namn (jfr Matt 18:20), liksom du fordom visade dig tillsammans med tre ynglingar i ugnen för en hedning, som sade: Den fjärde ser ut, som om han var en gudason (Dan 3:25).
Varför bäva, varför tveka, varför undfly denna ugn? Elden rasar, men Herren är med oss i lidandet. Om Gud är för oss, vem kan då vara mot oss (Rom 8:31)? Och om det är han som är med oss, vem kan då slita oss ur hans hand? Ja, vem kan rycka oss ur hans hand (jfr Joh 10:28)? Om det är han som förhärligar oss, vem kan då beröva oss hans härlighet? Om det är han som förhärligar oss, vem kan då förödmjuka oss?