Namn:
Plats: Clairvaux, France

Hej, Jag heter Bernhard och föddes 1090 i Bourgogne. Senare fick jag tillnamnet "av Clairvaux", dit min abbot i Citaux skickade mig tillsammans med 12 bröder för att grunda ett kloster. Genom medlingsuppdrag blev jag indragen i många kyrkliga och politiska affärer, blev kallad universalreformator, men lyckades ändå att leva ett meditativt liv, vilket medförde att jag kom att betraktas som mystiker och den siste av kyrkofäderna. Men jag torde vara den förste av dem som bloggar. När jag dog den 20 augusti 1153, lämnade jag mycket skrivet efter mig, och här på bloggen kommer bl.a.en och annan av mina många predikningar, som klosterbröderna nedtecknade och som jag senare redigerade i olika omgångar.

12 augusti 2006

Om kärleken till Gud - 11 forts

De som hungrar och törstar efter rättfärdighet (Mat 5:6) är redan nu saliga, ty de och inte de andra skall en dag bli mättade. Men ve dig, du onda och fördärvade släkte! Ve dig, du dåraktiga och ovisa folk (5 Mos 32:5-6) som känner motvilja mot att ha honom i åtanke och fruktar hans närvaro. Du gör rätt i att frukta, ty du vill inte undkomma fågelfängarens snara nu. De som vill bli rika i denna världen låter sig snärjas av djävulen (1 Tim 6:9). Du kan inte en dag undkomma detta hemska ord, grymma och hårda tal. Gå bort ifrån mig, ni förbannade, till den eviga elden (Mat 25:41). Hårdare och grymmare än det som hör vi varje dag när vi firar åminnelsen av hans lidande i liturgin. Den som äter mitt kött och dricker mitt blod förblir i mig och jag i honom (Joh 6:56). Det vill säga, den som minns min död och följer mitt exempel genom att tukta sin jordiska kropp har det eviga livet. Eller med andra ord: den som lider med mig skall härska med mig (2 Tim 2:12). Än i dag är det många som vid dessa ord drar sig undan och som inte med ord men i handling säger: Det är outhärdligt, det han säger. Vem står ut med att höra på honom? (Joh 6: 60). De människor som inte håller sitt hjärta ståndaktigt och vars ande inte är trofast mot Gud (Ps 78:8), utan som bygger sitt hopp på något så osäkert som rikedom (1 Tim 6:17), tål inte att höra talas om korset, och åminnelsen av lidandet blir outhärdlig. Hur skall de inför honom tåla styrkan i följande ord: Gå bort från mig, ni förbannade, till den eviga eld som väntar djävulen och hans änglar (Mat 24:41). Som en sten kommer de att krossa dem som de faller på (Mat 21:44). Men de rättfärdiga kommer att lovprisas, ty med aposteln har de bemödat sig om att vara honom till behag vare sig de var borta eller hemma (2 Kor 5:9). De kommer att höra orden: Kom ni som har fått min Faders välsignelse etc (Mat (25:34). För sent kommer den som inte hållit sitt hjärta ståndaktigt till insikt om att i jämförelse med dessa plågor är Kristi ok skonsamt och hans börda lätt (Mat 10:29), mot vilka de av rent högmod revolterade då de framstod som tunga och hårda. Ni stackars mammons slavar som inte kan berömma er av vår Herre Jesu Kristi kors (Gal 6:14) och samtidigt sätta ert hopp till jordiska skatter samt jaga guld och smaka och se att Herren är god (Ps 34:9). Eftersom ni inte nu känner frid vid tanken på honom, kommer ni att i hans närvaro erfara honom fruktansvärd.