Namn:
Plats: Clairvaux, France

Hej, Jag heter Bernhard och föddes 1090 i Bourgogne. Senare fick jag tillnamnet "av Clairvaux", dit min abbot i Citaux skickade mig tillsammans med 12 bröder för att grunda ett kloster. Genom medlingsuppdrag blev jag indragen i många kyrkliga och politiska affärer, blev kallad universalreformator, men lyckades ändå att leva ett meditativt liv, vilket medförde att jag kom att betraktas som mystiker och den siste av kyrkofäderna. Men jag torde vara den förste av dem som bloggar. När jag dog den 20 augusti 1153, lämnade jag mycket skrivet efter mig, och här på bloggen kommer bl.a.en och annan av mina många predikningar, som klosterbröderna nedtecknade och som jag senare redigerade i olika omgångar.

03 oktober 2006

Predikningar till kyrkoinvigningsfesten IV:4

Det var just åt denne apostel som vi i början av denna predikan av aktning lämnade ordet, när vi sökte de helgon vars helighet vi i dag firar med andaktsfull högtidlighet.
Det är sant att dessa väggar kan betecknas som heliga, och de har blivit heliga genom biskopars invigning, upprepad läsning ur Skriften, trägna böner, helgonreliker och änglars besök. Men att vörda deras helighet är inte ett självändamål, ty de har förvisso inte helgats för sig själva. Tvärtom, huset är heligt genom kropparna, kropparna är heliga genom själarna och själarna är heliga genom Anden som bor i dem (Rom 8:11).
Må ingen betvivla detta, ty det synliga tecknet på denna osynliga nåd gagnar oss (jfr Ps 86:17). Jag vill här, utifrån berättelsen om den lame i evangeliet, tala om det faktum att ni reser er. Sängen där ni ligger sjuka är er kropp. Ni bär den lätt och går sedan hem (Mark 2:11-12) till det hus som väcker er glädje med profetens ord: Vi skall gå till Herrens tempel (Ps 122:1).
Vilket sagolikt hus och hur mycket bättre än de mest ljuvliga tält och åtråvärda förgårdar! Ljuvlig är din boning, Herre Sebaot! Jag förtärdes av längtan till Herrens förgårdar (Ps 84:2-3). Men ännu saligare är de som bor i ditt hus och alltid kan sjunga ditt lov (Ps 84:5). Man säger härliga ting om dig, du Guds stad (Ps 87:3).
Tälten kännetecknas av botens jämmer, förgårdarna av glädjens försmak och du, hus, av en övermättnad av härlighet. Den första av dessa boningar är platsen för bön, den andra är platsen för väntan och du är platsen för tacksägelse och lovprisning. Salig är den som här på jorden skyr det onda (Ps 37:27), dvs skulden, och gör gott, så att han befrias från det onda, dvs straffet, och i dig får sitt goda. Tälten här på jorden känner endast Andens första gåva (Rom 8:23). Förgårdarna känner rikedom. Du känner fullheten, eftersom ett gott mått, packat, skakat och rågat skall hällas i vår famn (Luk 6:38). I tälten här på jorden blir man helig, på förgårdarna känner man sig trygg och i dig är man salig.