Predikningar till kyrkoinvigningsfesten IV:6
Men låt oss inte tiga helt på denna punkt. När vi på avstånd hälsar vårt hemland (Heb 11:13) upptäcker vi på doften ett trefaldigt löfte: makt, storhet och härlighet.
Det var en man, en fångenskapens son här på jorden (Dan 5:13) som sade: Jag vill ständigt vittna om den hjälp du ger (Ps 71:15). Men vi som är omgivna av svaghet (Heb 5:2) kan inte förstå vad frånvaro av svaghet innebär. Nej, för närvarande kan vi inte veta vad det innebär att vara rustad med kraft (Luk 24:49) och att gå in i makten, och inte bara makten, utan den stora, starka och allsmäktiga makten.
Ett trovärdigt vittne (jfr Upp 1:5) förkunnar: dem Gud har gjort rättfärdiga, dem har han också skänkt sin härlighet (Rom 8:30). En härlighet och särskilt den som endast framgår ur en gränslös och omätlig storhet kan vi i vår litenhet just nu åtminstone vänta på. Men det är inte tal om att förstå den.
Nu är det emellertid inte nödvändigt att frukta eller att vara misstänksam mot löftet om härligheten. Medan din längtan efter denna härlighet fortfarande är utsatt för mångahanda hot, kan du med lycka och tillförsikt ösa ur den. Ty en gång skall var och en få sitt beröm från Gud (1 Kor 4:5), ett säkert och evigt beröm, utan gränser och risk för stolthet - kort sagt såsom det är skrivet: Det är gott att sjunga vår Guds lov (Ps 147:1).
Bröder, låt oss nu medan vi lever i tälten kämpa modigt för att sedan få åtnjuta ljuvlig vila på förgårdarna och till slut ett överjordiskt förhärligande i huset, medan ett ögonblicks lätta lidande nu åstadkommer i oss en härlighetens eviga tyngd (2 Kor 4:17) som går utöver varje mått och storhet. Så prisar vi Herren ständigt (Ps 44:9) i sanning och inte i fåfänga.
0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home