Predikningar till kyrkoinvigningsfesten V:5 forts

Ängelns egenskap är att gå uppåt och nedåt. Det är skrivet: ni skall få se himlen öppen och Guds änglar stiga upp och stiga ner över Människosonen (Joh 1:51). Deras sätt att stiga upp och ner innebär ingen förändring. Samtidigt som de sänds ut för att tjäna dem som skall ärva frälsningen (Heb 1:14), står de inför majestätets ansikte, ty Gud har i sin barmhärtighet bestämt att änglarna skall vara oss till tröst, utan att själva bli bedrövade. Ty hur skulle de, även för en kort tid, för vår skull kunna vara skilda från det härlighetens ansikte som de oupphörligt önskar betrakta (1 Pet 1:12)? Lyssna därför till sanningen som talar i evangeliet: Deras änglar i himlen - utan tvekan de små barnens - ser alltid min himmelske Faders ansikte (Matt 18:10). De har med andra ord i uppgift att vaka över barnen på ett sådant sätt att de själva inte berövas något av sin egen lycka.
Därför såg Johannes staden Jerusalem komma ner. Han kunde inte se den orörlig. Och märk väl att han säger att den kom ner, och inte att den föll ner. Ty en dag hade förvisso en betydande del av denna stad fallit, den del som inte var helig. Det blev ett förskräckligt fall, ty den hade blivit fiende till all helighet (jfr Apg 13:10).