Predikan till Alla helgons dag V:3

Lovprisa endast deras dygd vars seger redan är säker. Lovprisa dem med andakt åt vars segerkrona du med visshet kan glädja dig.
I natt sjöng vi för helgonen: Frukta Herren, ni hans heliga (Ps 34:10). Men det sade vi inte till dem som har hållit ut till slutet. Dem uppmanar vi inte att frukta Herren, ty det är skrivet: ”Det finns inte längre någon fruktan vid livets slut.” (”Bibelcitat” som inte finns i Bibeln). Vår maning riktas snarare till de helgon som fortfarande behöver vara på sin vakt på grund av de många faror som hotar dem. Ty det är inte mot varelser av kött och blod vi har att kämpa utan mot härskarna, mot makterna, mot herrarna över denna mörkrets värld, mot ondskans andekrafter i himlarymderna (Ef 6:12). Ja, de behöver vara vaksamma, ty de måste utstå många angrepp från när och fjärran. När yttre strider pågår krävs inre fruktan (2 Kor 7:5), varför man med rätta säger till dem: Frukta Herren, ni hans heliga (Ps 34:10).
För närvarande består vår salighet av gudsfruktan, såsom Skriften säger: Salig den som alltid fruktar (Ords 28:14). Och en psalmist säger samma sak: Salig den som fruktar Herren och vandrar på hans vägar (Ps 128:1). De är saliga vars fullkomliga kärlek har fördrivit rädslan (1 Joh 4:18). De vandrar inte längre hans vägar i fruktan, utan bor i hans hus, där de lovprisar honom. Det är vad samme psalmist säger: Saliga de som bor i ditt hus och alltid kan sjunga ditt lov (Ps 84:5). Vi firar nu vår salighet och högtid i gudsfruktan. De däremot med jubel och lovsång.