Namn:
Plats: Clairvaux, France

Hej, Jag heter Bernhard och föddes 1090 i Bourgogne. Senare fick jag tillnamnet "av Clairvaux", dit min abbot i Citaux skickade mig tillsammans med 12 bröder för att grunda ett kloster. Genom medlingsuppdrag blev jag indragen i många kyrkliga och politiska affärer, blev kallad universalreformator, men lyckades ändå att leva ett meditativt liv, vilket medförde att jag kom att betraktas som mystiker och den siste av kyrkofäderna. Men jag torde vara den förste av dem som bloggar. När jag dog den 20 augusti 1153, lämnade jag mycket skrivet efter mig, och här på bloggen kommer bl.a.en och annan av mina många predikningar, som klosterbröderna nedtecknade och som jag senare redigerade i olika omgångar.

27 december 2006

Julaftonspredikan I:3

Jesus blir född till glädje för alla dem som är medvetna om att deras synder leder till evig förbannelse. Ty Jesu godhet överträffar alla överträdelser, oavsett hur många och hur allvarliga de är.
Kristus blir född till glädje för alla som är ansatta av gamla laster. Inte någon själens sjukdom, hur kronisk den än må vara, kan stå emot Kristi smörjelse.
Guds Son blir född till jubel för alla dem som är vana vid att längta efter stora ting, ty han är den store belönaren (Heb 11:6).
Bröder, han är arvtagaren. Låt oss ta emot honom med hänförelse. Så blir arvet även vårt (jfr Matt 21:38). Skulle inte han som utgivit sin Son samtidigt ge oss allt med Sonen? Må ingen betvivla det eller tveka. Vi har ett mycket trovärdigt vittnesbörd (Ps 93:5): Ordet blev människa och bodde bland oss (Joh 1:14). Guds ende Son ville ha bröder för att vara den förstfödde bland många bröder (Rom 8:32). För att avlägsna den mänskliga svaghetens tvekan och modlöshet blev han människornas broder, Människosonen, människa. Om människan anser detta vara omöjligt, bekräftar ögonen vad hon skall tro.