Namn:
Plats: Clairvaux, France

Hej, Jag heter Bernhard och föddes 1090 i Bourgogne. Senare fick jag tillnamnet "av Clairvaux", dit min abbot i Citaux skickade mig tillsammans med 12 bröder för att grunda ett kloster. Genom medlingsuppdrag blev jag indragen i många kyrkliga och politiska affärer, blev kallad universalreformator, men lyckades ändå att leva ett meditativt liv, vilket medförde att jag kom att betraktas som mystiker och den siste av kyrkofäderna. Men jag torde vara den förste av dem som bloggar. När jag dog den 20 augusti 1153, lämnade jag mycket skrivet efter mig, och här på bloggen kommer bl.a.en och annan av mina många predikningar, som klosterbröderna nedtecknade och som jag senare redigerade i olika omgångar.

09 december 2006

Missus est II:1

Ingen betvivlar att jungfrurnas drottning sjunger tillsammans med de andra jungfrurna, eller att hon snarare är den första bland de andra att sjunga den nya sång som blivit given endast åt jungfrur att sjungas i Guds rike (Upp 14:3-4). Jag tror även att förutom det som hon har gemensamt med alla andra jungfrur och som jag just nämnt kommer att vara givet enbart åt jungfrurna, kommer att sprida glädje i Guds stad (Ps 46:5) genom en än ljuvare och utsökt sång. Ingen av jungfrurna kommer att befinnas värdig att ge uttryck för eller att få framföra en så skön melodi, ty att sjunga så är endast förbehållet den förtjänstfulla och unika jungfrun som är stolt över att ha fött Gud. När jag säger att hon är stolt över denna födsel, menar jag inte att hon har sin stolthet i sig själv, utan i honom som hon har fött (jfr 1 Kor 1:31). Gud som hon har fött ville i himlen förhärliga sin Moder på ett unikt sätt, förhärligade henne även på jorden med en enastående nåd, lät henne orörd bli havande och föda utan att förlora sig jungfrulighetIngen betvivlar att jungfrurnas drottning sjunger tillsammans med de andra jungfrurna, eller att hon snarare är den första bland de andra att sjunga den nya sång som blivit given endast åt jungfrur att sjungas i Guds rike (Upp 14:3-4). Jag tror även att förutom det som hon har gemensamt med alla andra jungfrur och som jag just nämnt kommer att vara givet enbart åt jungfrurna, kommer att sprida glädje i Guds stad (Ps 46:5) genom en än ljuvare och utsökt sång. Ingen av jungfrurna kommer att befinnas värdig att ge uttryck för eller att få framföra en så skön melodi, ty att sjunga så är endast förbehållet den förtjänstfulla och unika jungfrun som är stolt över att ha fött Gud. När jag säger att hon är stolt över denna födsel, menar jag inte att hon har sin stolthet i sig själv, utan i honom som hon har fött (jfr 1 Kor 1:31). Gud som hon har fött ville i himlen förhärliga sin Moder på ett unikt sätt, förhärligade henne även på jorden med en enastående nåd, lät henne orörd bli havande och föda utan att förlora sig jungfrulighet