Julaftonspredikan V:1

Helga er i dag och var beredda,
ty i morgon skall ni se Guds härlighet inom er
(Resp. julafton)

Bröder, vi står i begrepp att fira ett outsägligt mysterium , nämligen Herrens födelse. Med rätta uppmanas vi att förbereda oss genom att helga oss. De heligas Helige nalkas. Han närmar sig som har sagt: Ni skall vara heliga, ty jag, Herren, er Gud, är helig (3 Mos 19:2). Hur kan i annat fall sådant som är heligt ges åt hundarna och pärlor kastas åt svinen (Matt 7:6), om hundarna inte först renar sig från sin orättfärdighet och svinen från sin otillåtna lidelse, för att sedan tappert fly - de förstnämnda från sina spyor och de senare från den smuts i vilken de vältrar sig (2 Pet 2:22)?
För att ta emot Herrens bud helgade sig Israel enligt köttet (2 Mos 19:10) genom att följa yttre föreskrifter, beträffande tvagningar (Heb 9:10) och offergåvor som emellertid inte kunde ge den som förrättade gudstjänst fullkomlig samvetsfrid (Heb 9:9). Men allt detta var övergående och endast påbjudet fram till tiden för en annan ordning (Heb 9:10), och den tiden är nu inne. Men det är bra att det utifrån dessa gamla bruk krävs av oss att vi helgar oss fullkomligt genom inre tvagning och andlig rening enligt Herrens ord: Saliga de renhjärtade, de skall se Gud (Matt 5:8).
Bröder, för detta lever vi, för detta är vi kallade och för detta strålar denna dag över oss. Tidigare var det natt och ingen kunde arbeta (Joh 9:4). Natten rådde över hela jorden innan det sanna ljuset gick upp, Kristi födelse, liksom det var natt för var och en av oss före vår omvändelse och inre pånyttfödelse.