Påskpredikan I:3

Men under tiden föredrar han att vara tålamodig och ödmjuk, lydig intill det yttersta och att fullkomna kärleken.
Fyra ädelstenar fäster han vid korsets armar: överst kärleken, som överträffar allt (Ef 3:19); till höger lydnaden, till vänster tålamodet och nederst ödmjukheten som är roten till alla dygder. Herrens lidande berikade korsets segertecken, när han var ödmjuk inför judarnas smädelser och tålmodigt uthärdade de sår som hans fienders ord tillfogade hans själ och spikarna hans lemmar. Kärlek nådde i honom sin fullhet (1 Joh 2:5), då an gav sitt liv för sina vänner (Joh 15:13). Hans utslitna lydnad nådde sin höjdpunkt, när han böjde ner huvudet och överlämnade sin ande (Joh 19:30) efter att ha varit lydig till döden (Fil 2:8).
Denna rikedom och härlighet försökte den människa beröva kyrkan som ropade: Om han är Israels kung, får han stiga ner från korset (Matt 27:42). Detta för att Kristus inte längre skulle vara modellen för lydnad, inspirationskälla till kärlek, exempel på tålamod och ödmjukhet. Men då skulle man ha behövt stryka Evangeliets ljuva ord som är sötare än honung, än självrunnen honung (Ps 19:11): Ingen har större kärlek än den som ger sitt liv för sina vänner (Joh 15:13). Till Fadern sade han: Jag har förhärligat dig här på jorden genom att fullborda det verk som du har gett mig att utföra (Joh 17:4), och till lärjungarna: Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt och ödmjukt hjärta (Matt 11:29) samt: När jag blir upphöjd från jorden skall jag dra alla till mig (Joh 12:32).
Det som särskilt bekymrar den listiga och giftiga ormen (jfr 2 Kor 11.3) är kopparormen, som är upphöjd i öknen och som man bara behöver se på för att bli botad från de sår man tillfogats av ormen (4 Mos 21:8). Jag tror inte att det är någon annan än den som inger Pilatus hustru att säga till sin man: Du skall inte ha med den där rättfärdige mannen att göra. Jag har haft mardrömmar i natt för hans skull (Matt 27:19). Redan då var djävulen rädd, men senare än mer. Han kände sig maktlös inför korsets styrka och ångrade sig bittert. Dem, som han hade förmått korsfästa Kristus, ingav han nu att försöka att få honom att stiga ner från korset. Om han är Israels kung, får han stiga ner från korset, så skall vi tro på honom (Matt 27 :42).
Sådan är ormens list och denne onde andes avsikt (Ef 6:12). Den orene hade hört Frälsaren säga: Jag har inte blivit sänd till andra än de förlorade fåren av Israels folk (Matt 15:24) och dennes ihärdighet att rädda detta folk var han medveten om. I sin omåttliga ondska maskerar han hädarnas ord och inger dem att säga: så skall vi tro på honom, som om han ville säga: nu finns det ingenting som hindrar honom från att stiga ner från korset, ty han önskar bara att vi tror på honom.