Predikan på Kristi himmelsfärds dag I:1

Över dagens evangelium

Medan de elva låg till bords visade sig Jesus för dem (Mark 16:14). Frälsarens godhet och människokärlek uppenbarade sig verkligen (Tit 3:4). Ger han ger oss inte ett stort förtroende, när han hellre kommer till dem som ber än till dem som ligger till bords?
Ja, jag sade att godheten som vet att vi är mull (Ps 103:14) och som har uppenbarat sig, inte föraktar våra behov utan förbarmar sig över dem, förutsatt att det inte handlar om jordiska begär, utan om verkliga behov (jfr Rom 13:14). Det är vad aposteln hade i åtanke när han sade: Om ni äter eller dricker eller vad ni än gör, så gör allt till Guds ära (1 Kor 10:31).
Att han kom till lärjungarna medan de låg tillbords leder tanken till en annan händelse, nämligen när han bemötte judarnas kritik av lärjungarna för att de inte fastade: Inte kan väl sönerna sörja så länge brudgummen är hos dem (Matt 9:15).
Berättelsen fortsätter. Han förebrådde dem deras otro och halsstarrighet, då de inte hade trott på dem som sett honom uppstå (Mark 16:14). Du hör att Jesus tillrättavisade sina lärjungar. Ja mer än så, han förebråde dem, och inte när som helst, utan just när han stod i begrepp att kroppsligen lämna dem, det vill säga i en stund när man tycker att han borde ha besparat dem klander. Bli därför inte upprörd om den som representerar Kristus någon gång förebrår dig. Han gör bara som Kristus, när han enligt Evangeliet skulle lämna sina lärjungar och uppstiga till himlen.
Men, bröder, vad betyder det att han förebrår dem för att inte ha trott på dem som sett honom uppstå? Vilka var de som var så lyckligt lottade att de med egna ögon fick se det stora undret när Herren uppstod? Man kan varken läsa eller tro att någon dödlig människa sett Kristus uppstå. Så det måste vara änglarna. Lärjungarna var klentrogna och tvekade att tro på deras vittnesbörd.