Namn:
Plats: Clairvaux, France

Hej, Jag heter Bernhard och föddes 1090 i Bourgogne. Senare fick jag tillnamnet "av Clairvaux", dit min abbot i Citaux skickade mig tillsammans med 12 bröder för att grunda ett kloster. Genom medlingsuppdrag blev jag indragen i många kyrkliga och politiska affärer, blev kallad universalreformator, men lyckades ändå att leva ett meditativt liv, vilket medförde att jag kom att betraktas som mystiker och den siste av kyrkofäderna. Men jag torde vara den förste av dem som bloggar. När jag dog den 20 augusti 1153, lämnade jag mycket skrivet efter mig, och här på bloggen kommer bl.a.en och annan av mina många predikningar, som klosterbröderna nedtecknade och som jag senare redigerade i olika omgångar.

01 maj 2007

Påskpredikan II:3

Låt oss betrakta Kristus i graven: tron är död i en människa. Vad kan vi göra för honom? Vad gjorde de heliga kvinnorna, de enda som hade bevarat en brinnande kärlek till honom? De köpte välluktande kryddor för att gå och smörja honom (Mark 16:1). För att uppväcka honom? Bröder, även vi vet att det inte tillkommer oss att återuppväcka Jesus, men väl att smörja honom. Varför denna smörjelse? För att han inte skall sprida en lukt av död (jfr Joh 11:39), för andra en lukt av död (2 Kor 2:16), upplösas och helt förruttna.
De kryddor som kvinnorna köpte var tankeförmåga (mens), tunga och hand. Jag tror att Petrus på grund av dessa tre kvinnor tre gånger blev uppmanad att föra Herrens hjord på bete (Joh 21:15 f). För dem på bete, blir han tillsagd, genom tanke, ord och handling. För dem i bete genom inre bön, manande ord och gott exempel.