Johannes Döparens födelsedag 3

Bröder lyssna till vad han säger till oss om Johannes Döparen, vars födelsedag vi firar i dag: Johannes var en lampa som brann och lyste (Joh 5:35). Ett stort vittnesbörd, mina bröder, stort på grund av den som blir omvittnad och än större på grund av den som vittnar.
Han sade: Han var en lampa som brann och lyste. Att endast lysa är fåfängt och att endast brinna är otillräckligt. Men att brinna och lysa är fullkomligt. Lyssna till vad Skriften säger: Den vise är beständig såsom solen, den okloke ombytlig som månen (Syr 27:12 Vulg.). Månen lyser utan att värma. Ibland är det fullmåne, ibland halvmåne och ibland syns den inte alls. Ett lånat ljus som förändras oupphörligt. Det ökar och minskar, försvagas, slocknar och försvinner. Så sker det med dem som har sitt självmedvetande på andras läppar. Ibland är de stora, ibland små, ibland finns de inte alls allteftersom det behagar deras smickrare att kritisera eller att berömma dem.
Däremot är solens sken som elden. Ju varmare den är desto mer lyser den för våra ögon. Den vise har en inre eld som lyser utåt, och om det inte blir honom givet att brinna och lysa samtidigt, föredrar han att brinna för att hans Fader, som ser i det fördolda, skall belöna honom (Matt 6:4).
Ve oss, bröder, om vi bara lyser! Lyser vi blir vi av människor betraktade som stora, men det betyder inte så mycket att dömas av en mänsklig instans. Den som dömer mig är Herren (1 Kor 4:3-4). Han kräver att alla brinner av iver, men begär inte att alla skall lysa. Jag har kommit för att tända en eld på jorden. Om den ändå redan brann (Luk 12:49)! Detta är ett bud som är gemensamt för alla, ett krav som angår alla och det finns ingen ursäkt för den som struntar i detta.