Pingstpredikan II:5

Herre Jesus, vill du inte mig ditt liv som gåva, såsom du har gjort med din tillblivelse? Ty det är för mig inte bara en fråga om oren tillblivelse, utan även om ond död och farofyllt liv. Efter denna död återstår en svårare död, den andra döden (jfr Upp 2:11 f).
Herren svarar: ”Jag skall ge dig inte bara min tillblivelse utan även mitt liv med alla dess faser: spädbarnsåldern, barndomen, tonåren och ungdomen. Och jag tillfogar: min död, uppståndelse, himmelsfärd och jag skall sända dig den helige Ande, för att min tillblivelse skall rena din, mitt liv undervisa ditt, min död utplåna din (2 Tim 1:10), min uppståndelse inleda din, min himmelsfärd förbereda din och slutligen för att Anden skall stödja dig i din svaghet (Rom 8:26). På så vis kommer du tydligt att se den väg du skall gå (Ps 143:8), den vaksamhet med vilken du måste gå och vart du skall gå. Genom mitt liv lär du dig att förstå ditt eget. Jag har hållit mig på fattigdomens och lydnadens, ödmjukhetens och tålamodets, kärlekens och barmhärtighetens stigar och du skall följa i mina spår utan att avvika varken åt höger eller vänster (4 Mos 20:17).
I min död ger jag dig min rättfärdighet. Jag bryter sönder din fångenskaps ok (Lev 26:13) och jagar bort dina fiender som står på eller utmed din väg, så att de framledes inte skall skada dig (Ps 89:23).
När detta har skett vänder jag tillbaka till mitt hus som jag lämnade (jfr Luk 11:24). Fåren som stannat kvar uppe i bergen (Matt 18:12) får på nytt skåda mitt ansikte, dem som jag hade övergivit för dig skull för att inte blott leda dig utan bära dig hem (Luk 15:4 f).”