Pingstpredikan II:7

Det är exakt vad samme Ande säger genom en profet: Så er sådd med tanke på rättfärdighet (vilket leder till frälsningens lön), skörda livets hopp (vilket ger livskraft), tänd kunskapens ljus (vilket är så självklart att det inte behövs någon förklaring) (Hos 10:12, äldre övers). Anden visade sig således över apostlarna i form av eld (Apg 2:3) för att upplysa och göra dem brinnande. Dem som han uppfyller med sin närvaro ger han en brinnande ande (Rom 12:11) och låter dem i sanning få kunskap om att de blivit ledda av endast barmhärtigheten som gått dem före.
Herrens tjänare hade tillägnat sig en rik erfarenhet av denna barmhärtighet, när han utropade: Min Gud kommer mig till mötes med sin barmhärtighet (Ps 59:11), din barmhärtighet är inför mina ögon (Ps 26:3), din barmhärtighet skall följa mig i alla mina livsdagar (Ps 23:6), han kröner mig med nåd och barmhärtighet (Ps 103:4).
Herre Jesus, med ömhet du levde bland människorna (Bar 3:38) och frikostigt gav du oss både mycket och stort! Tappert led du för oss på ett sätt som var lika ovärdigt som fruktansvärt, för att utvinna honung ur sten och olja från hårdaste klippa (5 Mos 32:13), hård inför ord, hårdare inför slag och hård till ytterlighet inför korsets fasa! I allt detta var han lik ett får som är tyst inför den som klipper det och inte öppnar sin mun (Jes 53:7).
Du ser hur sant ordet är: Herren sörjer för mig (Ps 40:18). För att friköpa en slav skonar Fadern inte sin Son (Rom 8:32), som utlämnade sig frivilligt (Ef 5:2). Båda sände den helige Ande (Joh 14:26) och Anden vädjar för oss med outsägliga suckar (Rom 8:26).