Petrus och Paulus I:4 forts

För att utstå det onda som är av tre slag behöver du förfara på tre sätt. Det finns lidande som utgår från dig, nästan och Gud. Det första kommer av sträng botgöring, det andra är den pina som andra människors elakhet utgör och det tredje är den gudomliga tillrättavisningens piska. Beträffande det lidande som du åsamkar dig själv skall du göra ett frivilligt offer (Ps 54:8), det som din nästa vållar dig skall du bära med tålamod och det som kommer från Gud skall du utstå med tacksägelse och utan att knota.
Så var inte fallet med många av Adams barn. De gick vilse i öde öknar och var törstiga (Ps 107:4). Det är sant att de gick vilse. De som drog sig tillbaka i högmodets ensamhet och vägrade att leva i gemenskap, gick vilse långt från sanningens väg (Vish 5:6). Deras individualism gjorde dem oförmögna att ansluta sig till andra. Men de gick även vilse i en öken utan vatten. Utan tårarnas regn och hjärtats ånger, levde de på ofruktbar mark som var ödelagd av ständig torka. De fann ingen väg till bebodda städer (Ps 107:4). De åldrades i främmande land. De besudlades av de dödas orenhet och räknades bland dem som hör dödsriket till (Bar 3:11).