Petrus och Paulus, vigilia 1

En andlig människa måste vaka aftonen före helgonens högtidsdagar, om hon vill fira dem i ande och sanning (Joh 4:23). Andliga och oandliga människor firar vigilia på olika sätt. De senare förbereder eleganta kläder och utsökta måltider samt hänger sig ofta under själva helgdagsaftnarna åt mörkrets gärningar (Rom 13:12), gör det onda med glädje och finner nöje i allt ont och förvänt (Ords 2:14).
Men så är det inte med er. Ni har lärt känna Kristus (Ef 4:20). Ni har följt honom och lämnat allt (Matt 19:27) och bör således hålla ett vaksamt öga på det som helgdagsaftnarna betyder. De finns nämligen till för att vi skall vakna i händelse av att vi somnat in i någon synd eller försummelse och för att vi skall skynda oss att träda fram inför helgonen och bekänna våra synder och deras lov och pris (jfr Ps 95:2).
Så är det inte med världens människor, nej verkligen inte. De förmår bara att dricka vin. De lägger ner all möda på att blanda drinkar för att berusa sig (Jes 5:22) och sedan somnar de i sina lastbara skändligheter. Glöm inte att de som sover sover om natten, och de som berusar sig är druckna om natten (1 Thess 5:7). De har ingen förståelse för uttrycket helgdagsaftnar, eftersom de hellre sover än vakar. Men ni är inte nattens eller mörkrets söner (1 Thess 5:5) och därför kan inte helgonens årliga högtider ta er med överraskning (1 Thess 5:4).