Petrus och Paulus II:2

Jag vågar påstå att om Gud hos världsliga människor bara finner ett uns av andlighet har han ändå mer tålamod med dem än med oss. Ty oss, som inte har saknat lydnadens hacka eller fattigdomens och ödmjukhetens gödsel (asketiskt klosterliv), har han särskilt belönat med himmelsk tröst i form av ymnigt regn (jfr Ps 68:10).
Är inte denna gödsel det som egyptierna avskydde (2 Mos 8:26) och som vi offrar till Gud? Men illaluktande gödsel är värdefull för gröda. Den som vill skörda må inte sky den motbjudande lukten. Ty från en hög oskön gödsel som man kör till åkern växer det upp en mängd vackra växter som man sedan kör hem från åkern. Se inte ner på denna värdefulla gödsel och betrakta Kristi ödmjukhet som mycket värdefullare än alla Egyptens skatter. Om ni är rika på jordisk gödsel skall ni inte sakna det regn från himlen, som kommer av innerlig bön, skön psalmrecitation och meditation samt tröst från Skriften (Rom15:4). Medan jag talar till er får ni samma regn från mina läppar, några droppar från den flod som gläder Guds stad (Ps 46:5) och av vars ljuva strömmar ni kan dricka Ps 36:9).