Petrus och Paulus II:7

Därför sade Mose om några: Om de vore förståndiga, skulle de begripa det som skett och inse vad som väntar dem (5 Mos 32:29). Jag uppfattar att han med dessa ord tillråder oss att vara kloka, förnuftiga och förutseende, vilket jag tror kan hänföras till tre tidsavsnitt och en förnyad bild av evigheten i oss. Med klokhet skall vi behärska nuet, förnuftigt bedöma det förflutna och förutseende förbereda slutet. Att klokt organisera nuet, med bitter själ betänka det förflutna (Jes 38:15 Vulg.) och att omsorgsfullt planera framtiden är en sammanfattning av det andliga livet och en regel för ett levande andligt liv.
Aposteln säger: Låt oss leva anständigt, rättrådigt och fromt (Tit 2:12), vilket betyder att vi skall leva anständigt i nuet, gottgöra det som i gången tid inte gagnat vår frälsning och bära trons sköld mot de faror som framtiden har i beredskap åt oss.
Det är bara gudsfruktan som är nyttig på alla sätt (1 Tim 4:8), det vill säga att ödmjukt och fromt tillbe Gud. Det enda sätt på vilket vi kan förbereda vårt slut är att med stor inre uppmärksamhet begrunda alla de faror som hotar oss och att sedan med förstånd lära oss att misstro våra förtjänster för att så ställa oss under endast Guds beskydd. Detta skall vi göra med en ödmjuk ande och fromt vända oss till honom, varifrån den bästa och mest fullkomliga gåva kommer, nämligen ett saligt slut och en dyrbar död.