Petrus och Paulus III:1

Om en vers från vishetslitteraturen:
Dessa var barmhärtighetens män …

Med rätta har kyrkan, vår moder, för de heliga apostlarna valt följande vers ur vishetslitteraturen: Dessa var barmhärtighetens män … (Syr 44:10). Ja, de var verkligen barmhärtighetens män, dels därför att de vederfarits barmhärtighet och dels därför att de var uppfyllda av barmhärtighet utan att glömma att de av barmhärtighet hade blivit oss givna av Gud.
Se vilken barmhärtighet de har vederfarits. Fråga Paulus om detta eller lyssna till honom när han spontant bekänner: Jag som förut var en hädare och hänsynslös förföljare, jag mötte förbarmande (1 Tim 1:13). Vem har inte hört talas om allt ont som han gjorde mot de heliga i Jerusalem (Apg 9:13)? Och inte bara i Jerusalem, utan även i Judeen. Ja, genom hela Judeen spred han sitt galna raseri för att slita sönder Kristi lemmar på jorden. Han lät sig bäras av ilska, men nåden gick före honom. Han andades hot och mordlust mot Herrens lärjungar (Apg 9:1), men blev en lärjunge till Herren som snart lät honom få veta hur mycket han måste lida för hans namns skull (Apg 9:16). Han gick omkring och hela hans kropp utandades ett grymt hat, men plötsligt blev han ett utvalt redskap (Apg 9:15) även om ett gott och ödmjukt ord redan stigit upp ur hans hjärta (Ps 45:2): Vad skall jag göra, Herre (Apg 22:10)? Den Högstes hand var inte såsom förr (Ps 77.11. Han kunde senare med rätta säga: Detta är ett ord att lita på och värt att helt ta till sig, Kristus Jesus har ju kommit till världen för att rädda syndare — och bland dem är jag den störste ( 1 Tim 1.15).
Må Paulus vittnesbörd inge er tröst och förtröstan. Ni som redan har omvänt er till Herren och ert syndamedvetande är inte alltför betungande, men det gör er ödmjuka likt honom som sade: Jag är ju den allra minste av apostlarna, inte värdig att kallas apostel, eftersom jag har förföljt Guds församling (1 Kor 15:9). Låt oss böja oss ödmjukt under Guds starka hand (1 Pet 5:6) och förtrösta, ty även vi har erfarit barmhärtighet; vi har blivit tvättade rena och gjorts rättfärdiga (1 Kor 6:11). Det gäller för oss alla, ty vi har alla syndat och gått miste om Guds härlighet (Rom 3:23).