Petrus och Paulus III:5

Men det är ingenting som hindrar att du uppfattar detta ord som att apostlarna var barmhärtighetens män på grund av att de var uppfyllda av barmhärtighet eller att de av barmhärtighet blev givna till hela kyrkan.
Vi vet att de inte levde och dog för sin egen skull, utan för Honom som dog för dem (2 Kor 5:15) eller bättre uttryckt: De levde och dog för oss alla för hans skull. Om deras synder har varit oss till så stor nytta, som vi har sagt, hur mycket mer gagnar oss inte deras rättfärdighet! Deras liv, undervisning och till och med deras död är oss till fromma. De saliga apostlarna har genom sin död gett oss självbehärskning, genom undervisning visdom och genom lidande tålamod.
För det fjärde ger de oss än i dag av barmhärtighet frukten av sina böner. Det är sant att du i deras liv kan finna mer att föra upp på deras konto, till exempel tillförsikt som de ger oss genom sina under. Men vem kan räkna upp allt som de gjort för oss? Med rätta säger därför Skriften: Dessa var barmhärtighetens män och den tillfogar: Deras rättfärdiga verk har inte blivit glömda (Syr 44:10).