Jungfru Marias upptagning till himmelen II:9

Må ingen bli upprörd över att den kvinna som här tar emot Herren inte heter Maria utan Martha, ty Maria som är unik och fullkomlig förenar i sig Marthas göromål och Marias ingalunda overksamma sysslolöshet (non otiosum otium). I hjärtat är kungadotterns prakt, och av guldbrokad är hennes klänning (Ps 45:15). Hon förekommer inte bland de oförståndiga bröllopstärnorna, ty Jungfrun var klok och försedd med fackla och olja i en kruka.
Har ni glömt liknelsen i evangeliet som berättar om hur de okloka bröllopstärnorna vägras tillträde till bröllopsfesten (Matt 25:1-13)? Deras hus var rent, ty de var jungfrur. De var prydda, ty alla, både de förståndiga och de okloka, hade förberett sina facklor. Men deras hus var tomt, ty de hade inte hällt olja i sina krus. Det var anledningen till att brudgummen som kom från himlen inte ville bli mottagen av dem i deras hus eller ge dem tillträde till bröllopsfesten.
Annorlunda var det med den idoga hustrun (Ords 31:10), som söndertrampade ormens huvud (jfr 1 Mos 3:15). Bland alla lovord om henne kan du läsa att hennes lampa brinner hela natten (Ords 31:18). Detta ord är en förebråelse mot de okloka bröllopstärnorna, som vid brudgummen ankomst mitt i natten klagar och säger: Våra facklor slocknar (Matt 25:8).
Den ärorika Jungfrun trädde fram och hennes brinnande fackla var som ett under i ögonen på ljusets änglar (2 Kor 11.14) som utbrast: Vem är hon som strålar såsom morgonrodnaden, skön såsom månen, strålande såsom solen (Höga v 6:9)? De såg henne stråla mer än de andra, ty hennes Son Jesus Kristus, vår Herre, hade fyllt henne mer än de andra med sin nåds olja.