Jungfru Marias upptagning till himmelen V:10

Vi skall komma ihåg att den helhet hos helgonen som vi lovprisar utifrån Skriften är en sak och en annan är ogärningsmännens, som samma Skrift påtalar och klandrar. Om den senare är det skrivet: Jordens kungar reser sig och furstarna gaddar sig samman mot Herren och hans smorde (Ps 2:2). Evangelisten noterar detsamma: Fariséerna gick bort och kom överens om att försöka få fast honom för något han sade (Matt 22:15), samt: Översteprästerna och fariséerna kallade då samman rådet (Joh 11:47). Med vilken avsikt? Johannes preciserar: för att döda honom (Joh 11:53). Herren själv lär att de fördömdas helgjutenhet är envis, när han talar till den salige Job om kroppen och djävulen: Hans rygg bär rader av sköldar, sammanfogade som med sigill. De sluter så tätt intill varandra att ingen luft kommer emellan. Den ena är fästad vid den andra, de sitter ihop och kan inte skiljas åt (Job 41: 6-8).
Sådan är helgjutenheten eller snarare fördärvet hos vissa bröder som lever ljumt och slappt. Om du ber dem om att anstränga sig för att leva hederligt och dygdigt, föredrar de att med all energi bjuda motstånd och att utveckla de mest märkliga hinder i stället för att utan om och men gå in för att leva enligt sunt förnuft. Det är fördärvligt och avskyvärt att vara integrerad på ett sådant sätt!